Knut och Alice Wallenbergs stiftelse miljardsatsar på datadriven grundforskning i Sverige.
Snart kommer forskare inom medicin och biologi att använda sig av superdatorer och artificiell intelligens i betydligt större utsträckning. Den snabba tekniska utvecklingen inom Life Science skapar förutsättningar både för att förutspå pandemier och för att bygga möjliga läkemedel och behandlingar genom modeller i datorn.
Det är en del av bakgrunden till den satsning på 3,7 miljarder kronor som KAW gör på grundforskningen i Sverige. Den större delen, 3,1 miljarder, spänner över en tolvårsperiod och går till en helt ny nationell satsning på datadriven Life sScience. 600 miljoner kronor av satsningen utgör en förlängning av det nuvarande stödet till den nationella forskningshubben SciLifeLab och de centra för molekylär medicin som finns vid Göteborgs, Lunds, Linköping och Umeå universitet.
– Det här handlar om att träna upp nästa generations forskare som måste ha en annan typ av kompetens, de kommer att befinna sig i gränsytan mellan biologi, medicin och matematik. Den snabba digitaliseringen berör i stort sett alla områden inom naturvetenskap och medicin, och med maskininlärning och AI kommer vi att hitta nya samband, säger Siv Andersson, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för grundforskning vid KAW.
Ska locka toppforskare
Många nya forskartjänster planeras inom programmet för satsningen. Bland annat ska 39 internationella toppforskare rekryteras till Sverige och en forskarskola för 260 doktorander byggs upp. En helt ny tjänsteform föds också – industripostdoktorer – som ska ge 45 nydisputerade forskare möjlighet att bedriva sin forskning inom både akademi och näringsliv.
De fyra områden som prioriteras inom programmet för datadriven Life Science är cell- och molekylärbiologi, evolution och biodiversitet, precisionsmedicin och diagnostik samt smittspridning och infektionsbiologi. Här handlar det om allt från att utveckla individanpassad diagnostik och behandling till att hitta sjukdomar innan de hunnit bryta ut och att följa virusens utveckling i djur innan de hoppar över till människan.
– Det finns väldigt många aspekter på infektionsbiologi. När det gäller pandemier så kan det handla om att kartlägga biodiversiteten och följa evolutionen bättre så att man kan förutse när något sådant är på gång. Det kan också handla om att få fram förslag på tänkbara läkemedel via datamodeller. Och att skapa en förståelse för hur variationen mellan människor ser ut genom att göra gensekvenseringar till exempel och därigenom förutspå vilken risk enskilda löper, säger Siv Andersson.
35 miljoner kronor är avsatta i projektet för att konsekvenser och utmaningar med datadriven Life Science ska studeras. Det handlar om allt från de etiska frågor som måste belysas till hinder för delning av hälsodata, och lösningar på hur all information ska lagras på ett säkert sätt.
– Det finns flera stora utmaningar, men jag hoppas att man under den här 10-årsperioden ska kunna jobba fram lösningar, säger Siv Andersson.
Samordnaren: Lagändringar krävs
Den nationella Life Science-Samordnaren Jenni Nordborg är förstås väldigt nöjd med både satsningen och programmet som KAW planerar.
– Det är en oerhört glädjande satsning som bäddar för innovativa lösningar och genomgripande kommer att påverka såväl prevention som vård och behandling. Genom detta skapas förutsättningar för att vi vetenskapligt ska kunna ta ett absolut ledarskap i världen, säger Jenni Nordborg.
Men för att satsningen ska fungera i realiteten krävs förändringar i lagstiftningen, konstaterar hon.
– Vi har en del hinder kvar gällande regelverken och det finns ett flertal frågeställningar som vi behöver fortsätta jobba aktivt med. Viktiga utredningar är på gång vad gäller delning av vårddata och molnlagring till exempel, men mer behövs för att tillgängliggöra data för forskning och innovation, säger Jenni Nordborg.