Harvey Alter, Michael Houghton och Charles M Rice tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2020.
Blodöverförd hepatit räknas som ett av världens största globala hälsoproblem. Mer än 70 miljoner människor beräknas bära på viruset, och 400 000 dör varje år.
Harvey J Alter var den som upptäckte att ett okänt virus orsakade kronisk hepatit, Michael Houghton klonade det nya virusets arvsmassa och Charles M Rice kunde bevisa att hepatit C-viruset ensamt kan orsaka hepatit.
– Det är spännande att notera att de tre representerar tre olika och viktiga delar i karakteriseringen av det här viruset, säger Dag Larsson, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Forskarnas upptäckt möjliggjorde utvecklandet av blodtester, som i stort sett utplånat risken att få hepatit C-virus genom blodtransfusion. Men upptäckten blev också startskottet för utveckling av effektiva läkemedel mot hepatit C för patienter som redan bär på viruset, eller som får viruset till exempel via droginjektioner.
– Det är en fantastisk historia, både upptäckten av en ny sjukdom, att kunna karaktärisera viruset och den molekylärbiologiska kunskap som läkemedelsföretagen sedan tagit vidare för att utveckla läkemedel, konstaterar Dag Larsson.
WHO-mål utplåna hepatit C till 2030
De första läkemedlen mot hepatit C fick sitt stora genombrott i Sverige 2014, men priset var högt och patienterna många. Därför subventionerades läkemedlen bara till de svårast sjuka, det vill säga patienter som hade allvarlig leverpåverkan. Sedan dess har läkemedelskostnaderna sjunkit avsevärt, enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, vilket lett till att betydligt fler patienter kan behandlas. Globalt ser bilden dock annorlunda ut.
– Det finns patienter i länder med mindre stark ekonomi som inte får del av läkemedlen, och det är ett verkligt dilemma, säger Dag Larsson.
WHO har som målsättning att hepatit C-virus ska vara utrotat till år 2030. För att nå dit krävs breda internationella satsningar för att identifiera virusbärare, och åtgärder som gör att läkemedlen når behövande patienter i alla delar av världen, konstaterar Nobelkommittén.
Flera nya läkemedel på senare år
Sedan 2014 har ett flertal effektiva nya antivirala läkemedel tillkommit.
– De första produkterna är kanske inte alltid de bästa. Så forskningen har öppnat för en värdefull konkurrens. Det har dessutom lett till en konkurrens på marknaden som kommer samhället till del, säger Dag Larsson
Kunskapsunderlag för behandling av hepatit C uppdaterades så sent som i maj i år av referensgruppen för antiviral terapi, och innehåller ett flertal kombinationsbehandlingar.
– Att det finns flera olika behandlingar bottnar i att vi har alltmer fördjupad kunskap om biologin och sjukdomsmekanismen, vilket leder till fler möjligheter. Tittar man inom cancerområdet så är man även där inne på kombinationsbehandlingar för att komma åt samma tumörsjukdom på olika sätt samtidigt.
Medan forskningen kring hepatit C-viruset tog decennier, så går utvecklingen när det gäller det nya coronaviruset, SARS Cov-2, betydligt fortare.
– Det beror på att vi har mer utvecklade verktyg idag. När Harvey Alter började fanns inte molekylärbiologi och genkarakterisering. Men numera finns allt det, och det är därför vi har en vaccinutveckling för coronaviruset som har fundamentalt olika infallsvinklar och sätt att angripa viruset, säger Dag Larsson.
