Obesitas är nu den främsta riskfaktorn för en hjärtinfarkt visar en stor svensk registerstudie. Kvinnor löper högre risk för ny hjärt-kärlsjukdom efter en första infarkt.
Forskningen bygger på att över 44 000 patienter följts upp efter en första hjärtinfarkt.
– Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger forskaren Moa Simonsson, som är överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Förändring hos kvinnor
Rökning har längre varit den enskilt, största riskfaktorn för ny, allvarlig sjukdom för patienter efter en förstagångsinfarkt.
Men ökningen av obesitas och minskad rökning har gett ett skifte. Obesitas är nu den största riskfaktorn för båda könen och särskilt bland kvinnor är det en märkbar förändring.
Män löper betydligt högre risk än kvinnor att drabbas av hjärtinfarkt. Men samtidigt har en genomsnittlig kvinnlig patient fler riskfaktorer (obesitas, rökning, högt blodtryck, diabetes) efter en förstagångsinfarkt och löper därmed större risk för att insjukna igen.
– Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Moa Simonsson.
Grund för mer forskning
Registerstudien, med kvalitetsregistret Swedeheart som främsta källa, har genomförts med stöd från Hjärt-Lungfonden där man ser resultaten som en grund för mer forskning kring kvinnospecifika riskfaktorer för hjärtinfarkt.
– Den här studien ger oss viktig kunskap om hur riskfaktorer för hjärtinfarkt ser ut och hur de skiljer sig mellan kvinnor och män. Den typen av insikter är avgörande för att forskningen ska kunna utveckla mer träffsäkra metoder för att förebygga sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Övervikt (BMI 25-30) och obesitas/fetma (BMI över 30) har ökat stadigt i befolkningen i 40 års tid.
Moa Simonsson ser med oro på en utveckling där allt fler hjärtinfarkter har sin grund i obesitas.
– Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, tillägger hon.
Uppföljning och prevention
Samtidigt är utvecklingen hoppingivande. Forsknings- och behandlingsframsteg har kraftigt minskat risken för att dö i hjärtinfarkt, från 80-talets proppupplösande läkemedel till behandling idag med ballongvidgning som vanligast vid akuta fall.
Men unga som drabbats av en hjärtinfarkt förlorar i regel många år i förväntad livslängd.
– Genom att satsa mer på uppföljning och prevention i den här gruppen finns det stora möjligheter att förbättra deras prognos, säger Moa Simonsson.