Postcovid en ny folksjukdom

– Det är en paradox: Vi har mer kunskap, men vi ger mindre och sämre vård till de sjukaste, säger Judith Bruchfeld, infektionsläkare och en av initiativtagarna till Sveriges numera enda specialistmottagning för vuxna med postcovid.

WHO har uppskattat att 400 miljoner globalt över tid haft postcovid, och att ungefär 6 procent utvecklar postcovid efter en covid 19-sjukdom. Studier på befolkningsbasis i länder som liknar Sverige visar att postcovid ligger på mellan 3 och 6,2 procent, varav 1,2 procent med svår postcovid.

– Motsvarande siffror i Sverige skulle innebära att 315 000 svenskar har postcovid där hälften uppskattas ha svår sjukdom, vilket innebär att postcovid uppfyller kraven på definitionen på folksjukdom, framhöll Judith Bruchfeld vid ett symposium om forskningsläget, arrangerat av Kungliga vetenskapsakademien, Svenska Covidföreningen, Svenska Läkaresällskapet och Vetenskapsrådet.

Postcovid konstaterades tidigt

Redan tidigt under pandemin stod det klart att alla som drabbades av covid -19 inte tillfrisknade utan fick kvarstående sjukdomar. Den första multidisciplinära mottagningen för postcovid startade på Karolinska universitetssjukhuset och tog emot sin första patient i maj 2020. Mottagningen tar emot patienter från hela landet.

– När det såg som bäst ut i Sverige hade vi tolv mottagningar av den här karaktären, i landets 21 regioner. Samtliga förutom en är nu avvecklad, konstaterade Judith Bruchfeldt som var en av flera medverkande forskare vid symposiet.

Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson delade bedömningen att det behövs ett tvärprofessionellt stöd, men ville inte gå så långt att rekommendera fler multidisciplinära mottagningar. Det är upp till vårdgivarna att bestämma, påpekade han.

– När det gäller tvärprofessionellt stöd så vet vi att det behövs. Det är en heterogen grupp. Funktionsbortfallen är väldigt drabbande. Att inte kunna ta hand om sina barn, träffa sina vänner, att inte kunna fungera – det kräver ju inte bara en insats.

Han tillade dock att en bra primärvård ska ha många professioner också.

Kvinnor drabbas mest

Kvinnor drabbas i högre grad än män av postcovid. Risken är högre bland patienter som vårdats på sjukhus för covid. Gruppen består framför allt av något äldre män med riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och övervikt. De drabbas ofta av klassiska hjärt-kärlsjukdomar.

– Ännu mer fascinerande är de icke sjukhusvårdade, företrädesvis kvinnor, medelålder 45, tidigare friska och normalviktiga. De drabbades av helt andra och tidigare ovanliga hjärt-kärleffekter, som POTS, snabb puls och mikrovaskulär dysfunktion, berättade Marcus Ståhlberg, docent och verksamhetschef för enheten för kardiologi på, Karolinska Universitetssjukhuset.

Det finns olika hypoteser kring vad som orsakar postcovid. Det kan vara en kvarstående infektion som är drivet av kvarvarande virus, obalans i nervsystemet, autoimmunitet, påverkan på kärl, mikroproppar i blodet.

– Alla de här mekanismerna har visst vetenskapligt stöd, frågan är om det är en mekanism för all postcovid eller om en mekanism kan orsaka en annan mekanism som orsakar sjukdomen. Det vet vi väldigt lite om, framhöll han.

Mår dåligt av att stå upprätt

Bland postcovidpatienterna som kommer till mottagningen för postinfektiösa sjukdomar i Huddinge har minst 30 procent POTS, som är en sjukdom som sitter i nervsystemet som reglerar puls och blodtryck.

– Det drabbar oftast yngre kvinnor. Ett klassiskt symptom är att man mår dåligt av att stå upp, med yrsel, svimningskänsla, hjärtklappning, svårt att fungera normalt.

Här finns behandling att erbjuda. Det saknas visserligen stora studier men Karolinska har klinisk erfarenhet av att behandla med hjärtfrekvenssänkande läkemedel och ibland också läkemedel som drar ihop blodkärlen om man får blodtrycksfall samtidigt.

Även vid IST, inappropriate sinus tachycardia, som innebär att ha hög puls hela tiden finns det behandling i form av hjärtfrekvenssänkande behandling.

Fyra av tio med postcovid har mikrovaskulär dysfunktion, och innebär att de små blodkärlen inte fungerar som de ska.

– Det här baseras på en klinisk observation. Jag träffade många patienter på mottagningen som beskrev en typisk kärlkramp, som man i normala fall ser hos äldre personer med riskfaktorer som diabetes, högt blodtryck, rökning osv. Men här kom betydligt yngre och friska, företrädesvis kvinnor och berättade att de fick kärlkramp när de anstränger sig.

Ansträngning ökar symptomen

Många med postcovid lider av vad som kallas Post exertional malaise, PEM, vilket betyder att all aktivitet, i form av fysisk, mental och emotionell belastning ökar risken för ytterligare symptom.

– Varje gång jag försökte vara aktiv fick jag influensakänsla och ökad bröstsmärta det kommande dygnet. För många är det den allra mest handikappande delen av sjukdomen, berättade Lisa Norén som är talesperson för Svenska Covidföreningen och specialistläkare i allmänmedicin.

På Karolinskas covidmottagning beräknas 80 procent av alla patienter lida av PEM. Ett problem är att omgivningen inte alltid förstår att priset för en extra ansträngning kan innebära att symptomen förvärras, kanske inte omedelbart men efter ett tag.

– Du kan ha en bra dag, och då är det lätt att göra saker som sedan leder till att man blir sängliggande i två dagar, berättade Ewa Wadhagen Wedlund, som är arbetsterapeut och som de senaste tio åren arbetat med personer med postinfektiösa tillstånd.

Inte minst blir det här ett problem för den som ska gå tillbaka till arbetet efter sjukskrivning.

– Min kliniska erfarenhet är att de patienter som kunnat gå tillbaka till arbetet är de som kunnat arbeta hemifrån. Vi möter många som inte längre får arbeta hemma, och det leder till att de tappar sin arbetsförmåga för att transportsträckorna tar alldeles för mycket kraft.

 

Fotnot: I Karlstad finns en mottagning för rehabilitering för vuxna med postcovid. Mottagningen består av ett team av fysioterapeut (sjukgymnast), arbetsterapeut, kurator, psykolog och läkare, ett så kallat multidisciplinärt team.