Tidig upptäckt är en nyckel till att minska dödligheten i cancer, menar Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
– Svensk cancerforskning håller mycket hög nivå, och vi ser nu en stark utveckling inom tidig upptäckt och precisionsdiagnostik. Forskningen rör sig snabbt framåt, och nya tekniker som kan identifiera cancer innan symtom uppstår har potential att förändra vården i grunden, säger professor Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.
Totalt beviljade Cancerfonden finansiering av 231 forskningsprojekt vid forskningsnämndens årliga höstsammanträde för anslagsbeslut.
Ny cancerforskning med start efter årsskiftet får därmed 916 miljoner kronor i stöd för fleråriga projekt vid främst de medicinska universiteten. Tidigare i år har Cancerfonden även finansierat forskartjänster på 100 miljoner kronor.
Satsning på tidig upptäckt
En särskild satsning görs på att upptäcka cancer i ett tidigt skede där fokus i flera projekt är diagnostik inom primärvården. Sju projekt med en totalbudget på 153 miljoner kronor får stöd på området.
– Tidig upptäckt är en nyckel till att minska dödligheten i cancer, säger Malin Sund.
Ett av projekten handlar om tidig upptäckt av lungcancer, en av de vanligaste cancerformerna och den med flest dödsfall.
Nuvarande diagnostik bygger på vävnadsprov från tumören och görs ofta i ett av de senare av de fyra stadierna för lungcancer då en tumör spridit sig utanför lunga eller luftrör.
Forskare vid Lunds universitet under ledning av adjungerade professorn Sandra Lindstedt får nu forskningsmedel för analyser av partiklar i utandningsluften. Metoden har potential att både upptäcka cancer och identifiera tumörens genetiska profil.
– Nu vill vi ta fram ett snabbt test som kan användas inom primärvården, så att fler får en diagnos i tid och kan behandlas tidigare, säger Lindstedt.
AI kombineras med DNA-analyser
Ett annat exempel inom tidig upptäckt är äggstockscancer, där en forskargrupp vid Karolinska institutet under professor Elisabeth Epsteins ledning utvecklar ny metodik med AI-analys av ultraljudsbilder.
– Vi har visat att AI-modeller kan överträffa experter i att tolka ultraljudsbilder, och nu vill vi kombinera detta med blodbaserade DNA-analyser för att hitta cancer tidigare och undvika onödiga ingrepp, säger Elisabeth Epstein.
Även forskning om tidigare diagnos av sekundär cancer får forskningsmedel. Personer som överlevt en första cancerbehandling kan ha ökad risk för att insjunkna igen med aggressiva tumörer som är svåra att behandla.
Risk för sekundär cancer
Uppsalaforskaren Ingrid Glimelius har beviljats ett av de större anslagen från Cancerfonden, 22 miljoner kronor, för att utveckla effektivare metoder för tidigare upptäckt och kunskap om vilka som löper störst risk för ny sjukdom.
– Projektet utgår från den stora biobanken U-CAN där vi under många år har inkluderat mer än 22 000 cancerpatienter som nu kan följas upp för risken för en sekundär cancer, berättar Ingrid Glimelius.
Forskning om hur cancer sprids och metastaser bildas har också prioriterats i årets anlagsomgång. Cancerfonden ser ett stort behov av forskningen utifrån svårigheterna att bota spridd cancer.