Samordning ska lyfta prövningar

– Ett otroligt viktigt projekt i arbetet med att vända nedgången för kliniska prövningar i Sverige, säger Helena Lüning, kanslichef för Swetrial på Läkemedelsverket om satsningen.

Inriktningen är att en gemensam struktur för data kring kliniska prövningar ska göra Sverige mer attraktivt på området.

Idag saknas en enhetlig modell för uppföljning, vilket gör det problematiskt att få en helhetsbild av antalet pågående prövningar. Beräkningar av tidsaspekter i startskedet och data kring rekrytering av patienter haltar också.

Gemensam begreppsstruktur

Även där det finns data kan jämförelser vara svåra utifrån olika definitioner som används. En gemensam begreppsstruktur är därför central i det arbete med en nationell struktur som inleddes nyligen.

Västra Götalandsregionen projektleder arbetet, som förväntas pågår hela 2026. Stockholm, Skåne, Östergötland, Jönköping, Kalmar och Halland är övriga regioner som deltar med finansiering från Swetrial och i i samarbete med Lif, de forskande läkemedelsföretagen, och SwedenBIO.

– Det är ingen ny fråga att arbeta för en ökning av kliniska prövningar, men det är nytt att vi är många regioner som samarbetar och att det sker tillsammans med branschorganisationerna, säger Ann Ekberg Jansson, FoU-chef i Västra Götalandsregionen.

Hon tillägger:

– Nu är det så mycket som en tredjedel av alla regioner som aktivt engagerar sig i arbetet. Jag ser det som en enorm styrka för att det ska ge impact i slutändan.

I det ”gemensamma språk” som ska växa fram ingår att öka tillgängligheten mellan olika system, aktörer och initiativ.

Fragmenterad data

Projektet ska klargöra vilka data som ska samlas in och på vilka sätt det kan struktureras och delas. Olika tekniska och organisatoriska förutsättningar kommer att analyseras. Ett särskilt indikatorbibliotek för uppföljning ska också etableras.

– Det är inte så att vi helt saknar data, men den är alltför fragmenterad och det finns ett behov av samordning mellan aktörerna. Genomförandet av kliniska prövningar sker i hälso- och sjukvården och därför känns det särskilt bra att regionerna nu leder arbetet framåt, säger Helena Lüning

Ann Ekberg Jansson ser en nytta av arbetet på både nationell och regional nivå:

– Jag har två roller som representant även för FoU-direktörer i Swetrials råd. Arbetet med en aktörsgemensam informationsstruktur kommer att ge ett väldigt bra underlag för de strategiska beslut som kommer att krävas inom Swetrial. Sett ur ett regionalt perspektiv så är kliniska prövningar en prioriterad fråga inom VGR och projektet kommer att ge ett bra stöd i det arbetet, vilket ytterst handlar om att ge patienter tillgång till nya behandlingar.

Nära samverkan i sydost

Även Elisabeth Norén, chef för kliniskt forskningsstöd inom Region Östergötland, betonar att frågan om flera kliniska prövningar är prioriterad.

Arbetet sker i nära samverkan med övriga två regioner inom Sydöstra sjukvårdsregionen – Jönköping och Kalmar – som också deltar i det nya projektet.

– Genom att använda samma begrepp och uppföljningsmodeller lägger vi en stabil grund för jämförbar och pålitlig data som speglar verkligheten. Det gör att vi på ett bättre sätt kan följa utvecklingen, rikta våra insatser och säkerställa att rätt kunskap kommer hela systemet till nytta. Vi ser att vårt bidrag kan bli en viktig pusselbit i att ge en mer komplett och kvalitetssäkrad nationell bild, säger Elisabeth Norén.

Från Region Halland menar sjukhuschef Carolina Samuelsson att projektet har ett stort värde.

– Mellanstora regionala vårdgivare som Halland har mycket att vinna om vi nationellt kan ensas kring hur vi registrerar, återger och följer hur vi inkluderar patienter i klinisk forskning. Det ökar vår förmåga att jämföra oss över tid och med andra, på liknande sätt som vi länge gjort vad gäller andra viktiga variabler för invånarna vi är till för, säger Carolina Samuelsson.

 Hon lyfter fram prioriteringsfrågan som viktig i arbetet.

-Många entusiaster kommer vilja ha med så mycket som möjligt i den minsta gemensamma och nödvändiga informationsstrukturen. Men det bästa får inte bli det godas fiende. Blir omfattningen av datainsamling för stor sjunker chansen för nationell samsyn och hög täckning.