Satsningen inom precisionsmedicin fortsätter, på bilden helgenomsekvensering på SciLifeLab.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att betala ut det ekonomiska stödet till GMS, Sprintr och Biobank Sverige under det här året, och myndigheten ska även följa upp användningen av pengarna, som aviserades i budgeten för 2026 och som nu fördelas.
GMS får ett fortsatt riktat stöd på 80 miljoner kronor – varav 50 miljoner ska gå till den nationella infrastrukturen för precisionsdiagnostik i hela landet, och 30 miljoner går till strategiska utvecklingsprojekt som bäddar för införande av nya diagnostiska metoder i rutinsjukvården.
Jämlik precisionsmedicin
Att 50 miljoner kronor går till GMS nationella samverkansstruktur – där forskning, klinisk verksamhet och teknisk infrastruktur samlas för att precisionsdiagnostik ska kunna utföras oavsett var i landet patienten bor – ger en grund för långsiktigheten i GMS arbete, säger Anders Edsjö, vice föreståndare för GMS och överläkare i klinisk patologi i Region Skåne:
– Det säkrar möjligheten att fortsätta arbeta med utvecklingslösningar inom precisionsmedicin på ett hållbart och jämlikt sätt. Stödet är också grunden som krävs för att de strategiska utvecklingsprojekten ska kunna genomföras, säger Anders Edsjö till Life-time.
De strategiska utvecklingsprojekten, som finansieras med 30 miljoner kronor, har i stort sett samma fokus som tidigare år – nämligen på sällsynta diagnoser, cancer och precisionsdiagnostik inom infektionssjukdomar.
Långläsning ger nya möjligheter
Med hjälp av en ny teknik, så kallad långläsningsbaserad helgenomsekvensering, har GMS kunnat studera mer komplexa genetiska avvikelser och därmed lagt en grund för en mer precis behandling av de patienter med sällsynta sjukdomar som i dag saknar en diagnos. Den här tekniken, som i korthet innebär att man kan analysera DNA i mycket större detalj än tidigare, kommer nu tack vare de nya statliga medlen att kunna användas i en större satsning även på cancersjukdomar.
I ett första steg ska långläsnings-sekvenseringen bland annat användas för att analysera hjärntumörer och även för metylering – det vill säga den biokemiska process som påverkar uttryck av gener och vars förändrade mönster i tumörer kan hjälpa till att ställa diagnos.
– Långläsnings-sekvenseringen innebär att man snabbt och resurseffektivt kan titta på mutationer och metyleringsmönster. Vi har fått in flera förslag på strategiska utvecklingsprojekt både för vuxen- och barncancer, och vill gärna försöka föra samman dem till ett större långläsningsprojekt. Tillsammans får vi synergier inom de olika cancerfälten – och ett samarbete på nationell nivå är viktigt när det gäller de här nya spjutspetsteknologierna, säger Anders Edsjö.
Viktiga satsningar
Forskningsprojektet Sprintr, som drivs från Region Västerbotten och Umeå universitet, får i den här satsningen 12 miljoner kronor för att vidareutveckla sin nationella forskningsplattform inom precisionsmedicin. Det långsiktiga syftet med stödet är bland annat att Sprintrs arbetssätt ska ge patienter i hela landet snabbare tillgång till molekylär diagnostik.
– Vi kan tack vare detta jobba både snabbare och bredare tillsammans med kollegor i hela landet för att göra detta användbart för så många som möjligt, säger Andreas Josefsson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus, i en kommentar.
Lif framhåller värdet av de ekonomiska stöden till GMS, Sprintr och Biobank Sverige:
– Det här är viktiga satsningar som tydliggör det långsiktiga engagemanget för precisionsmedicin och kliniska prövningar. Dessutom profilerar det Sverige och de svenska styrkeområdena, inom till exempel molekylär diagnostik, där vi också har stor potential att konkurrera internationellt, säger Frida Lundmark, forskningspolitisk chef på Lif, till Life-time.
Regeringens satsning inkluderar också Biobank Sverige, som får 10 miljoner för att stärka provhanteringen, och infrastrukturen för kliniska prövningar.