Svenska läkemedelsföretag kan visa upp en stark forskningspipeline. Nu börjar vi se framväxten av en mer strukturerad industri, anser Jessica Martinsson, vd Swedenbio.
Rapporten visar bland annat att en hög andel, 11 av de 19 läkemedelskandidater som vid tidpunkten för den förra pipelinerapporten 2022 befann sig i klinisk forskningsfas III, tagit sig hela vägen till färdiga läkemedel. Fyra läkemedel har lanserats och sju läkemedel har ansökt om marknadsgodkännande inom EU eller i USA. En mycket positiv utveckling, anser Jessica Martinsson, vd för Swedenbio.
– Nu kan vi börja skörda. Vi har sått under mycket lång tid och nu ser vi att det kommer svenska läkemedel till marknaden. Det är riktigt starkt att avkastningar på de investeringar som gjorts nu börjat komma, säger Jessica Martinsson.
Rapporten baseras på en detaljerad undersökning bland 152 läkemedelsföretag med huvudkontor i Sverige. Därmed ingår inte företaget med störst verksamhet i Sverige, AstraZeneca som har sitt huvudkontor i Storbritannien. Andra kriterier var att företagen är aktiva inom läkemedelsforskning och utvecklingsprojekt, samt att de själva äger de immateriella rättigheterna för sina läkemedelssubstanser. De flesta, 111 företag, är små forskningsbolag med färre än tio anställda, medan 13 företag betecknas som medelstora med upp till 250 anställda. Endast ett företag anses som stort.
518 projekt inom läkemedelsforskning
I dessa företag finns i dag 518 projekt inom läkemedelsforskning, varav drygt hälften (55 procent) i tidig preklinisk fas och har alltså inte börjat prövas på människa. Av de projekt där kliniska läkemedelsprövningar inletts är 83 läkemedel fas I, 133 i fas II och 18 läkemedel i fas III. De sjukdomsområden som dominerar är cancer, neurologi och immunologi.
Jessica Martinsson menar att den höga forskningsintensiteten i företagen visar att Sverige behåller sin position som ett av de ledande life science-länderna i Europa. Detta utan att det ojämförligt största företaget, AstraZeneca, räknats in. Ett ökande antal företag kan också klassas som medelstora.
– Många bolag är ju små, men det vi också börjar se är vi börjat få ett antal mid-size-företag i Sverige. Nu börjar vi se framväxten av en mer strukturerad industri, säger Jessica Martinsson.
En utmaning för i princip alla svenska läkemedelsföretag är tillgång till investeringskapital, särskilt när en läkemedelskandidat ska in i mycket kostsamma kliniska läkemedelsprövningar. Samtidigt finns i Sverige en bred och kunnig bas av investerare såväl på den privata som den offentliga sidan.
– Det är klart att det är tufft för många företag att få tillgång till kapital. Men i ett internationellt perspektiv skulle jag nog säga att vi har ett ganska bra läge i Sverige.
Swetrial kan närma sig de svenska företagen
Rapporten visar att 41 procent av företagens kliniska läkemedelsprövningar genomförs i Sverige, antingen som ensamt prövningsland eller där Sverige ingår i en multinationell prövning. Företagen väljer framför att länder i Europa för kliniska prövningar, medan en lägre andel prövas i USA. Noterbart är att Sverige nästan helt väljs bort när det gäller prövningar inom neurologi. En uppgift för det nationella initiativet Swetrial som nu startas för att öka antalet kliniska läkemedelsprövningar vore att närma sig de svenska företagen, menar Jessica Martinsson.
– Jag skulle vilja att regioner och Swetrial tar tag i listorna över läkemedelsprojekt finns i vår rapport. Att de ägnar sig åt uppsökande verksamhet och ger förtagen konkreta erbjudanden – hur de kan stötta företagen i deras kliniska utveckling.
Sverige borde agera som USA
De svenska läkemedelsföretagen är förstås även påverkade av det globala osäkra läge som råder till följd av den starka press som Trumpadministrationen sätter på de stora företagen att dels investera i forskning och produktion i USA.
– Jag skulle önska samma styrkedemonstration från svenska och europeiska offentliga aktörer. Att man förstår att beslut kring inköp och användning av läkemedel i den praktiska vardagen inom hälso- och sjukvården faktiskt har betydelse för svenska och europeiska läkemedelsföretag. Det är uppenbart att USA agerar så här. Då behöver vi vara kloka och förstå vilka beslut som gynnar Sverige och vilka som inte gör det, samt vilka risker vi utsätter oss för när vi utarmar vår näst största exportindustri, säger Jessica Martinsson.