Stor potential i Norden för forskning på data från den verkliga världen

För att forskare och läkemedelsföretag ska kunna ta fram mer innovativa mediciner krävs bättre observationsdata från den kliniska vardagen, eller RWE – ”real world evidence”. De nordiska länderna kan med sina register och homogena befolkning vara rena guldgruvor för den globale RWE-forskaren. Men det finns fällor att se upp med, berättar Anders Ekbom, professor vid Karolinska Institutet. Den 20 november 2015 samlades ett stort antal experter inom hälsoekonomi, läkemedelutvärdering, och Life Science på konferensen ”Scandinavian data sources – a gold mine för global RWE research” på Hilton vid Kastrup i Köpenhamn. Behovet av tillgång till god och långsiktig dokumentation av hur läkemedelsanvändningen fungerar i praktiken, och hur tidiga behandlingsresultat kan skilja sig från långsiktiga effekter ökar när innovativa och individualiserade mediciner ska tas fram. Normala kliniska prövningar som görs av ett läkemedel innan det godkänns kan inte användas för att bedöma hur medicinska åtgärder fungerar i vardagen. För det behöver man tillgång till olika data om patienterna, som både ger svar på hur de över tid reagerar på läkemedel och hur deras livskvalitet och socioekonomiska förhållanden ser ut.

Något att sätta tänderna i

För en RWE-forskare är de nordiska länderna verkligen något att sätta tänderna i, konstaterar Anders Ekbom. Här finns en sammanlagd befolkning på runt 25 miljoner människor som både genetiskt och socioekonomiskt är homogen. Det finns ett stort antal register och en generell acceptans från medborgarna inför att vara med i dem. Och sjukvården tar emot alla och invånarna har personliga id-nummer eller personnummer. – Det finns likheter men också skillnader mellan de nordiska länderna. Vi behöver komma över skillnaderna för att kunna samarbeta mer och bättre, säger Anders Ekbom. Sverige har som bekant 21 självständiga landsting och sjukvården är decentraliserad. I grannländerna ser det annorlunda ut. 2007 genomförde Danmark en stor sjukvårdsreform som innebär att sjukvården nu styrs och organiseras av fem regioner. Samtidigt har staten ett stort inflytande eftersom den finansierar vården.

Använd nordiska nätverk

I Norge förstatligades sjukvården 2002 och indelades i fyra regionala hälsoföretag, där också rätten att fritt välja sjukhus infördes. Förutsättningarna för RWE-forskning är egentligen goda eftersom regeringarna i Norden är positiva till fenomenet och vill ha ett nordiskt samarbete, men samtidigt ser det inte alltid ut så i verkligheten. Förutom att sjukvården är organiserad på olika sätt i Danmark, Norge och Sverige är också registren omgärdade av olika typer av reglering och sekretess, vilket innebär att det för en utomstående RWE-forskare kan te sig som en djungel. Och än så länge går det trögt med samarbetet. – Mitt råd är att använda sig av olika nordiska nätverk och hitta personer som har lång erfarenhet av hur informationsinsamlingen går till. Det kan vara allt från informella nätverk till farmakologisamarbetet i NorPEN till exempel, säger Anders Ekbom.

Risker vid en flytt

Det finns kvalitetsproblem med registren i alla de nordiska länderna. Insamlingen av data kan skilja sig mellan landsting och regioner, och i Sverige kan flera av IT-systemen i de olika landstingen inte kommunicera med varandra. Det är välkänt att patienter riskerar att överdosera eller inte få rätt medicin om de flyttar mellan landstingen. I små landsting är arbetsbördan för personalen så stor att inrapporteringen till nationella register i praktiken blir sporadisk eller obefintlig under perioder. – I Danmark uppstår fel eftersom vi har problem med administrativa rutiner, man ändrar i kodningen och det finns i flera fall ingen gemensam terminologi. En del viktiga variabler kommer inte med, och alla rapporterar inte in trots att de ska göra det, berättar professor Lars Pedersen från Aarhus universitetssjukhus. Även i Norge finns det problem att vara uppmärksam på för den hoppfulle RWE-forskaren: – Regleringen är komplicerad och det finns ett starkt fokus på sekretess. Viktiga områden och sektorer täcks inte in i datainsamlingen, till exempel inom primärvården och när det gäller läkemedel på sjukhusen. Täckningen i vissa register är också dålig, säger professor Christian Jonasson från universitet för teknik och forskning i Trondheim.    

Fakta/RWE och RWD i Norden

Möjligheter

• Har tillsammans en befolkning på nästan 25 miljoner personer.
• Är homogent genetiskt och socioekonomiskt.
• Har nationella kvalitetsregister med långtidsuppföljning.
• Har offentlig sjukvård som är subventionerad/rabatterad.
• Subventionerade mediciner för hela befolkningen.
• Medborgarna har personliga id-nummer, eller personnummer.

Utmaningar

• Sjukvården organiserad olika i de nordiska länderna
• Inget utvecklat samarbete
• Djungel med sekretess och regleringar
• Administrativa problem med datainsamling
• Olika kodningssystem och avsaknad av gemensam terminologi
• Inrapporteringen skiljer sig mellan landsting/regioner
• Trög process införa läkemedel i Sverige, många beslutsfattare

 

Detta är den första av två artiklar med referat från konferensen ”Scandinavian data sources − a gold mine for global RWE research” som arrangerades i Köpenhamn den 20 november 2015.

Bilder

I väntan på konferensstart. Foto: Ulrik M. Eriksen (omfattas inte av CC. All rights reserved) Anders Ekbom, Lars Pedersen, Christian Jonasson. Foto: Ulrik M. Eriksen (omfattas inte av CC. All rights reserved)