“This is, perhaps, the end of the beginning”, lyder den sista frasen av ett berömt citat av Winston Churchill från ett tal under andra världskriget. Och så kan man se på att ENVI-utskottet i EU-parlamentet enats om en kompromiss som innebär ett antal justeringar av förslaget till reviderad läkemedelslagstiftning som EU-kommissionen lade fram för ett år sedan. Det är inte slutet, men kanske ett slut på den inledande fasen.
”Kompromissen är ett litet steg i rätt riktning”
För läkemedelsbranschen är kompromissen, som senare i vår lär bekräftas av hela parlamentet, ett litet steg i rätt riktning. Förhoppningsvis kan vi nu för gott avfärda EU-kommissionens märkliga skrivbordsprodukt vad gäller dataskyddstid för nya läkemedel. Förslaget ta bort två år av dataskyddet, som kunde återfås om läkemedlet lanserades i samtliga medlemsländer inom två år efter godkännandet, är dömt att misslyckas. Kommissionen tänker sig att åtgärden ska bidra till en mer jämlik tillgång till nya läkemedel mellan medlemsländerna.
Att en del länder har sämre tillgång till nya läkemedel är ett stort problem. Men det beror inte på någon ovilja från företagen – de vill sälja sina produkter. Däremot finns det mycket stora variationer inom hälso- och sjukvårdssystemen som påverkar möjlighet till lansering, som tillgång till högspecialiserad vård och avancerad diagnostik, landets pris- och subventionssystem eller vårdens andel av offentliga utgifter. Det handlar om strikt nationella faktorer som varken företagen eller EU råder över. Ojämlik tillgång till nya läkemedel måste åtgärdas, men inte på det sätt kommissionen föreslår.
”Nettoeffekt kvarstår av sämre incitament som gör EU mindre konkurrenskraftigt”
Att partigrupperna nu lyckats kring en kompromiss är förstås betydelsefullt. Likaså att parlamentarikerna vill se vissa förbättringar av förslag från EU-kommissionen som skulle lägga en våt filt över hela innovationssystemet inom life science. Men trots detta kvarstår en nettoeffekt av sämre incitament som kommer att göra Europa mindre konkurrenskraftigt och mindre attraktivt för investeringar i forskning, utveckling och tillverkning av läkemedel.
Life science-sektorn är en av EUs viktigaste strategiska tillgångar som bidrar mer till allmän välfärd än någon annan sektor, och som bidrar med viktiga behandlingar för Europas patienter. Insikterna om att det är en framtidssektor som behöver bättre och inte försämrade incitament måste öka såväl bland de folkvalda i parlamentet som tjänstemännen inom kommissionen.
Det mest positiva med överenskommelsen i EU-parlamentet är faktiskt att den finns på plats. Parlamentarikerna har arbetat under tidspress för att hinna klart före EU-valet i juni. Därmed slipper vi en situation där ett helt nyvalt parlament hade fått börja om med kraftiga förseningar som följd.
”Glädjande att Sverige positionerar sig bland länder som vill se ett innovativt Europa”
Nu faller sökarljuset i stället på hälso- och sjukvårdsministrarna i Europeiska rådet. Under det pågående belgiska ordförandeskapet pågår förhandlingar i ett stort antal rådsarbetsgrupper. Hittills har frågor kring läkemedelsbrist och tillgång diskuterats, och efter påsk väntas frågor om incitament för forskning, utveckling och innovation komma upp på bordet.
Nu är det dags att Sverige kliver fram. Det är därför glädjande att den högsta ansvariga för svensk del, sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, i en intervju med Life-time nu tar tydlig ställning för att dataskyddstiden inte får minska. Det har ett signalvärde att ministern gör denna markering inför de fortsatta rådsförhandlingarna. Länderna är än så länge långt ifrån överens, och nu positionerar sig Sverige tydligt bland de länder som vill se ett innovativt Europa där life science-branschen investerar, forskar fram och tillverkar nya läkemedel.
Att stärka EUs konkurrenskraft inom life science är helt centralt med tanke på det allvarliga säkerhetsläge vi befinner oss i med ett pågående krig i vår direkta närhet. En stark och investerande läkemedelssektor är också viktig ut ett mer allmänt beredskapsperspektiv. Den pandemi som nu ebbat ut var inte den sista som kan lamslå vårt samhälle, och vi behöver stå bättre rustade nästa gång.
”Sverige kan kliva fram mer som den stolta forsknings- och innovationsnation vi faktiskt är”
När väl de 27 hälsoministrarna i rådet kommit överens om alla ändringsförslag av det ursprungliga lagförslaget väntar en trilog mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Innan dess ska ett nytt parlament väljas den 9 juni och därefter ska en ny kommission tillträda. Slutförhandlingar om vår framtida läkemedelslagstiftning kan alltså inledas tidigast i höst. Då läggs ett tungt ansvar på våra politiker och på tjänstemännen vid EU-institutionerna. Det som står på spel är framtiden för en av våra viktigaste sektorer, framtiden för hälso- och sjukvården och för Europas patienter.
En stark röst från Sverige behövs vid förhandlingsborden inom EU. Sverige kan kliva fram mer som den stolta forsknings- och innovationsnation som vi faktiskt är. Vi har akademisk forskning i världsklass, ett starkt näringsliv inom life science och en hälso- och sjukvård av hög internationell klass. Detta får inte äventyras utan ska stärkas inför framtiden. Vi måste tillsammans med andra starka life science-länder driva igenom ett framtidssäkrat regelverk för läkemedel som stärker Sveriges och EUs konkurrenskraft och som gynnar Europas patienter.
