För alla som är verksamma inom hälsosektorn finns hittills några tydliga svar: bland de första exekutiva ordrar som Trump undertecknade omedelbart efter installationen fanns att USA ska dra sig ur världshälsoorganisationen, WHO. Ett skäl som anges är att USA står för en alltför stor andel av organisationens budget. Från WHO i Geneve kom omedelbart en vädjan om att Trump skulle omvärdera sitt beslut, om USAs ledande roll inom WHO i samordningen kring globala hälsohot sedan 1948. Om hur WHO och USA utrotat smittkoppor och i praktiken även polio. Huruvida Trump lyssnar på den typen av argument återstår att se.
En reflektion jag gör, efter att ha besökt USA under valveckan i november och deltagit i ett antal politiska diskussioner – samt träffat och diskuterat med flera tankesmedjor som i detalj utarbetar konkreta förslag till Trump – är att vi nog kan utgå från att presidenten kommer att genomföra mycket av det han sade under valrörelsen och efter valsegern. Utnämningen av den ledande vaccinskeptikern Robert F. Kennedy JR till hälsominister med agendan Make America Healthy Again är kanske inte förvånande men utmanar hela hälsosektorn. Beskedet att budgeten för livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA kraftigt ska minskas likaså. Samtidigt var beskedet Trump gav i sitt installationstal om att prevention och behandling av kroniska sjukdomar ska prioriteras betydligt mindre kontroversiellt.
”Risken för handelshinder håller näringslivet, EU-institutionerna och medlemsstaternas regeringskanslier vakna om nätterna”
Men det som framför allt håller företagsledningar i olika branscher och tjänstemän inom EU-institutionerna och i medlemsstaternas regeringskanslier vakna om nätterna just nu handlar om risken för handelshinder. Det vackraste ord Trump vet är enligt honom själv tull, och han har aviserat en särskild myndighet som ska samla de tullavgifter han vill se på varor som importeras av USA. Här har siffran 20 procents tull på allt som importeras tidigare nämnts men en uppmjukning kan skönjas, för varor från Kina har Trump pratat om 60 procent.
I väntan på besked kring huruvida Trumps ord om tullar även kommer att genomföras höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen ett tal vid World Economic Forum i Davos. Hon betonade bland annat att det inte ligger i någons intresse att äventyra handeln mellan EU och USA, som uppgår till 1,5 biljoner euro per år, att vi måste undvika ett ”race to the bottom”. Samtidigt finns det uppenbara problem inom unionen, inte minst EUs förmåga att locka investeringar. Därför var det bra att von der Leyen flaggade för att EU inom kort kommer lägga fram ett konkurrenskraftspaket, en flerårig färdplan med fokus på innovation och konkurrenskraft.
En rad olika analyser har den senaste tiden gjorts kring vilka konsekvenserna skulle bli om USA inför kraftiga tullar på importerade varor, särskilt för handeln mellan Europa och USA. Det är förstås även avhängigt om EU inför motsvarande tullar på amerikanska varor och vi står med ett globalt handelskrig. En analys som Kommerskollegium gör är att införande av tullar skulle slå hårdast mot USA självt, landets export skulle minska mer än importen. Tullarna skulle dessutom slå hårdast mot USAs elektronik- och fordonsindustri och även läkemedelsindustri, sektorer som är helt beroende av globala värdekedjor.
”Sedan 1994 finns en globalt avtal inom världshandelsorganisationen WTO om att läkemedel ska ha en särställning och undantas från alla tullar”
Intressant i sammanhanget är att det sedan 1994 finns en globalt avtal inom världshandelsorganisationen WTO om att läkemedel ska ha en särställning och undantas från alla tullar. Det gäller såväl färdiga läkemedel som insatsvaror för tillverkning, som aktiva substanser (API). Avtalet uppdaterades senast 2011 och undertecknades då av USA, EU och ett flertal andra västländer.
Det finns förstås många goda skäl för detta undantag. Ett givet är att viktiga läkemedel inte ska hindras nå fram till patienter i andra länder på grund av onödiga handelshinder längs vägen. Läkemedelsproduktion är också en helt globaliserad verksamhet som är beroende av frihandel för alla insatsvaror. Farmaceutiska insatsvaror är inte i sig utbytbara. De strikta regulatoriska kraven för läkemedel, inklusive tillverkningsanläggning och API-leverantörer, är komplexa. Alla förändringar kan ta flera år att genomföra och få godkänt från tillsynsmyndigheten, för Sveriges och EUs del läkemedelsmyndigheten EMA. Det innebär att det inte är en hållbar strategi för läkemedelsföretag att flytta produktion eller inköp av insatsvaror som en reaktion på tullar.
Det första året med covidpandemin gav en, dessbättre tillfällig, försmak av vad som händer när försörjningskedjorna av olika insatsvaror till läkemedelsproduktion störs av exportstopp och diverse andra handelshinder. Ett globalt handelskrig med tullar och motåtgärder kan inte enbart få ekonomiska konsekvenser utan även innebära hot mot liv och hälsa. En sådan situation måste alla goda krafter motarbeta.
”För Sverige och hela EU står mycket på spel inom handelsfrågorna generellt, och kanske särskilt inom ett högteknologiskt område som läkemedelssektorn”
För Sverige och hela EU står efter maktskiftet i USA mycket på spel inom handelsfrågorna generellt, och kanske särskilt inom ett högteknologiskt område som läkemedelssektorn. Europa och USA är varandras viktigaste handelspartners och ett handelskrig har bara förlorare. EU har det senaste decenniet halkat allt längre efter USA när det gäller forskningsinvesteringar inom life science, och vi behöver ett Europa som är mer konkurrenskraftigt och attraktivt för investeringar. Ur den aspekten kan kanske Trumps tal om tullar bidra till ökad insikt om att EU måste fokusera på dessa frågor, vilket ju Ursula von der Leyen också aviserade från Davos.
Handelsfrågor och konkurrenskraftspolitik kommer med all säkerhet att stå högt på agendan i vår del av världen de kommande åren. För egen del ser jag fram emot att EU-kommissionens konkurrenskraftspaket inom kort ska presenteras. Det gäller för Sverige och för EU att villkoren för företagande, särskilt i en innovativ sektor som life science, innebär att Europa kan stå fortsatt starkt.
Fotnot: Den 3 februari kl 12-13 håller Lif och AmCham, amerikanska handelskammaren i Sverige, ett lunchseminarium kring den nya administrationen och handelsfrågorna: “The Trump Administration’s Inner Circle: Challenges and Uncertainty for Global Pharma”. Klicka här för att anmäla dig till digital medverkan.