En ny mycket stor studie bidrar ytterligare till tesen att bältrosvaccin kan skydda mot demens. Men smittskyddslagen behöver ändras för att ett nationellt vaccinationsprogram ska kunna införas.
Forskarna bakom studien, som publicerats i Nature, har jämfört personer som vaccinerats med två olika bältrosvaccin med en kontrollgrupp som fått pneumokockvaccin. Enligt studien så har den relativa risken för att drabbas av demens minskat med 27 respektive 33 procent tre år efter vaccination med två olika vacciner.
– I likhet med den studie från Wales som kom i våras är det här en välgjord studie. Med förbehåll för att detta också är observationsdata – och att man därmed måste väga in faktorer som viljan att vaccinera sig, socioekonomi och hälsotillstånd och så vidare – så bidrar den här studien ytterligare till tesen att bältrosvaccin kan ha en skyddande effekt mot demens, säger Hugo Lövheim, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Smittskyddslagen behöver moderniseras
I Sverige har NT-rådet dock avrått från generell vaccinering av äldre med bältrosvaccin – det bedöms inte som kostnadseffektivt. Bältrosvaccin uppfyller inte heller smittskyddslagens krav för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram, då sjukdomen inte är särskilt smittsam. Det kan finnas skäl att se över och modernisera smittskyddslagen, menar Hugo Lövheim.
– Det handlar inte bara om bältrosvaccinet – det kan ju komma andra vaccin som har stor betydelse för att minska risken för komplikationer eller negativa följder av en infektionssjukdom, utan att för den skull minska smittspridningen. Sådana vaccin kan ha ett värde för folkhälsan, som gör att man kan inkludera dem i ett vaccinationsprogram. Att göra en översyn så att det inte finns några legala hinder, det är något jag tänker att man borde kunna utreda – det borde inte vara politiskt kontroversiellt, säger Hugo Lövheim.
Förslag om nationellt vaccinationsprogram
Att vaccin mot bältros inte är subventionerat eller ingår i något vaccinationsprogram i Sverige har kritiserats av både äldreforskare och av pensionärsorganisationer. Lif föreslår ett svenskt nationellt vaccinationsprogram för personer över 65 år – och för övriga i specifika riskgrupper – som innefattar kostnadsfria vacciner mot till exempel bältros, influensa och lunginflammation.
Lifs vaccinexpert Bengt Mattson konstaterar att det finns flera vinster med ett nationellt vaccinationsprogram för äldre. Dels ger det även personer med låga inkomster möjlighet att skydda sig mot svåra sjukdomar – och dels skulle det spara tid och pengar för hälso- och sjukvården som kan frigöra resurser om färre drabbas av de här sjukdomarna.
– Bältros är en fruktansvärt obehaglig sjukdom och det är sorgligt att vi hamnat i en situation där det blivit en socioekonomisk orättvisa kring möjligheten att kunna vaccinera sig eller inte. Folk som har pengar har i dagsläget möjlighet att bekosta vaccinationen, andra har det inte, säger Bengt Mattson och lägger till:
– När det nu har kommit en mängd studier som tycks peka på att vaccinet möjligen också kan skydda en del mot demens så tycker jag att det är hög tid att göra en ny utredning – och då också titta på nytillkommen evidens – för att i nästa steg få med bältrosvaccin i ett nationellt vaccinationsprogram för vuxna.
Subventionerat i vissa länder
Bägge bältrosvaccinen finns tillgängliga i majoriteten av EU:s medlemsländer. Det är subventionerat i vissa av länderna, men hur riskgrupperna definieras skiljer sig åt. I Storbritannien ingår bältrosvaccin i ett nationellt vaccinationsprogram, och det innebär att alla över 60 år samt vuxna över 18 år med nedsatt immunförsvar får vaccinera sig gratis mot sjukdomen. I Frankrike subventioneras 65 procent av kostnaden för en vaccination genom det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet (krävs att man har ett så kallat Carte Vitale). Det innebär att alla 65-åringar samt vuxna över 18 med nedsatt immunförsvar får ersättning för den större delen av vaccinationskostnaden – som ligger runt 180 euro per spruta.
Det är fortfarande inte helt klarlagt vad i bältrosvaccinen som kan tänkas skydda mot demens. Forskarna bakom Nature-studien, och även de som gjort tidigare studier, tror att vaccinerna Shingrix och Zostavax minskar risken för att viruset varicella zoster återaktiveras. Såväl bältros som vattkoppor orsakas av detta virus, som efter genomgången sjukdom ligger kvar vilande i kroppens nervceller. Viruset kan återaktiveras om immunförsvaret försvagas, och hos äldre är den risken större i och med att människan generellt får ett svagare immunförsvar med åren. Ett återaktiverat varicella zoster-virus kan orsaka en låggradig inflammation i hjärnan som i sin tur driver på processen mot demens.