Andelen barn som överlever fem år efter diagnosen har ökat från 85 till 88 procent, enligt Barncancerregistret.
Cancer är den sjukdom som orsakar flest dödsfall bland barn under 15 år. Nya siffror från Barncancerregistret visar nu ändå en positiv utveckling – andelen barn som överlever fem år efter diagnosen har ökat från 85 till 88 procent. Siffrorna gäller den senast kontrollerade perioden mellan 2016 och 2020.
Att så pass många barn överlever sin cancer i Sverige har flera orsaker, men en förklaring är att diagnosticering och behandling av de två cancersjukdomarna AML- akut myeloisk leukemi – och neuroblastom gått framåt. Svensk barnonkologi har tack vare forskning och utveckling av vården nått en hög nivå internationellt sett.
– Det är resultatet av ett långsiktigt arbete under många år, och vi ser nu effekterna av det för flera diagnoser. Behandlingsprotokollet för AML och förbättrade metoder för att tidigt upptäcka återfall är exempel som har haft effekt. Barnonkologin var dessutom tidiga med att införa precisionsdiagnostik, först i liten skala, men numera implementerat som klinisk rutin. Den fulla effekten av det kommer vi se framöver, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden och barnonkolog, och lägger till:
– Såväl AML som neuroblastom är diagnoser där nya sätt att diagnosticera och behandla har varit bidragande till den ökade överlevnaden.
Måste få bättre tillgång
Men barn har fortfarande inte lika stor tillgång till nya avancerade behandlingar som vuxna cancerpatienter har, och för vissa diagnoser – till exempel hjärntumörer som sitter så svårt till att varken strålning eller kirurgi fungerar – finns det inga behandlingsalternativ. Barn måste få tillgång till precisionsmedicin och immunterapier i mycket högre utsträckning än i dag menar Barncancerfonden – då kan fler botas och komplikationerna av behandling med strålning och cytostatika minska.
Staten bör ta ansvar för finansiering av nya läkemedel och avancerade behandlingar, anser Barncancerfonden och pekar på att det är nödvändigt att ha med barn i kliniska studier redan från början. Ett annat önskemål är en utökad indikation för barn när det gäller läkemedel som är utprovade och godkända för vuxna.
– Barn halkar efter när det gäller tillgång till moderna och riktade behandlingar, och vi vill gärna se större satsningar som innebär att fler barn kan delta i kliniska studier och läkemedelsprövningar. Dels handlar det om finansiering, och dels om att förenkla regelverken så att barnpatienter enklare kan inkluderas i studier. Mer samarbete mellan akademin och läkemedelsbolagen är också viktigt, säger Kim Ramme.
Utvecklingen för långsam
Nya cancerläkemedel utvecklas i rask takt, men utvecklingen gynnar inte barnen i samma utsträckning som vuxna, påpekar hon. Enligt internationell statistik från juni 2024 var bara 43 av 187 precisionsläkemedel godkända för barn. För de diagnoser som fortfarande har en hög dödlighet går utvecklingen kring behandlingsalternativ för barn alldeles för långsamt, menar Kim Ramme. Det finns också flera cancerformer som är unika för barn, och där måste det till satsningar för att stimulera läkemedelsutvecklingen:
– Barn måste ses som en egen patientgrupp. Det är inte samma faktorer och orsaker som ligger bakom cancer hos barn, de följer inte samma mönster när det gäller genetik, riskgrupper och behandlingssvar. Just därför behöver vi barnspecifik forskning och anpassade behandlingsprotokoll, säger Kim Ramme.