Missförhållanden, skandalboenden och oroliga anhöriga. Rapporteringen om den svenska åldringsvården är ofta skrämmande. Men det finns också goda exempel där kommuner, primärvård och slutenvård arbetar tillsammans med patienter i en sammanhållen vårdkedja. Projektet Esther på småländska höglandet har visat sig ge bättre kvalitet för mindre pengar och information om projektet sprids nu över landet.
”Esther är född 1912 och bor på Storgatan i Vetlanda. De tre sista nätterna har hon inte kunnat sova, hennes andfåddhet blir allt värre och benen alltmer svullna. Hon känner sig ängslig, orolig och vet inte vart hon ska vända sig”.
– Det är en del av en berättelse som är hämtad ur verkliga livet. Och den berör. Genom att använda starka berättelser som når hjärtat, vill vi påverka och motivera vårdpersonal och beslutsfattare att förändra och utveckla arbetssätt och strukturer i vården, säger Nicoline Vackerberg, samordnare för Esther-nätverket.
Nicoline Vackerberg.
Nisse och Kerstin
Projektet Esther startade 1997 för att chefer och personal inom kommunerna, primärvården och slutenvården på småländska höglandet i Jönköping såg ett behov av att samverka kring den äldre. I dag är Esther det symboliska namnet på en patient, men också på ett nätverk som har spridit sig i Jönköpings län, men också nationellt. Liknande modeller finns i Kronoberg (Linnea), Örebro (Hilma), Skellefteå (Helga), Falun (Kerstin) och Malmö (Nisse). – Det handlar om en kvinna eller man med komplexa vårdbehov som kräver samordning mellan sjukhus, primärvård och kommun. Vi tänker inte i organisationsgränser och vi vill gärna att patienten ska uppleva oss som en vårdgivare. Vi bjuder också in patienter att vara aktiva i nätverket, säger Nicoline Vackerberg.Respekt och omsorg
Utgångspunkten är patientens behov och bästa. Som patient ska man uppleva trygghet och veta vart man kan vända sig i olika situationer. När Esther lämnar slutenvården följer ett utskrivningsmeddelande med till primärvården eller till kommunen. Det ska också finnas en samlad läkemedelslista som Esther tagit del av och förstår, samt en individuell vårdplan som uppdateras årligen. Förutom att Esther är ett sätt att strukturera och organisera vården, är det också ett sätt att tänka; ett förhållningssätt och en attityd som genomsyras av respekt och omsorg av individen. – Vi vill skapa en humanare vård med mänskligare värden. Men även om vi har många goda tankar och idéer, stöds de tyvärr inte alltid av strukturerna och systemen. Vi har till exempel problem med vårt IT-system när det gäller läkemedel, säger Nicoline Vackerberg.Städat och välfyllt kylskåp
På våren 2013 introducerade Tranås kommun ”Välkommen hem”, en satsning som handlar om att försöka minska återinläggningar för multisjuka äldre. De får fyra timmars hemtjänst och personal ser till att det blir så tryggt och ordnat som möjligt vid hemkomst från sjukhus. Hemtjänsten ser bland annat till att det finns mat i kylen, att sängen är bäddad och att det är rent, att hjälpmedel och mediciner finns hemma och stämmer överens med medicinlistan. Vid behov kan även kontakt förmedlas med exempelvis anhöriga, biståndshandläggare och hemsjukvård. Målet är att personen ska bli så trygg som möjligt hemma och att man därmed ska minska behovet av återinläggningar.
Anna Carlbom.
Coacher i vården
En annan effekt är att arbetstrivseln bland de anställda blivit högre; många uppskattar att de i lugn och ro kan utföra sina sysslor och att kvalitetstiden med patienterna ökat. Jönköpings län har även utbildat ”Ester-coacher”. Totalt finns det cirka 120 coacher på sjukhus, i kommunerna och i primärvården. De fungerar som ett slags ambassadörer och arbetar efter den vision och de värderingar som Esther vilar på. Coacherna, som är vårdutbildade, driver även förbättrings- och utvecklingsprojekt samt gör mätningar och uppföljningar. – Vissa enheter har till exempel infört något som heter ”kvalitetstid Esther”. Coacherna stöttar patienter att själva få bestämma över sin tid, cirka en halv timme i veckan. Det kan till exempel handla om att ta en promenad eller vistas ute i naturen, säger Nicoline Vackerberg. Var sjätte vecka arrangeras även kafé-möten då patienter och personal från kommunerna, landstinget och primärvården träffas och samtalar. Även politiker och tjänstemän bjuds in. – Sammanfattningsvis kan vi se att kvaliteten i hela vårdkedjan har ökat och att det här sättet att arbeta på är kostnadseffektivt, säger Anna Carlbom.Viktiga framgångsfaktorer:
- Att ledningen i landstinget stöttar projektet och att det finns en långsiktighet i planering och budgetarbete.
- Att projektet är sanktionerat i verksamheten och att det finns ett samarbete mellan vårdpersonal och chefer för olika enheter.
- Att coacherna får stort förtroende att föreslå och driva förbättrings- och utvecklingsprojekt.
- Att Esthers vision och grundvärderingar genomsyrar verksamheterna
- Att IT-systemen kan kommunicera mellan vårdenheterna