Vi ser att vilken vård man får skiljer sig åt i landet och mellan olika samhällsgrupper, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann som nu gett uppdrag om en nationell handlingsplan för hjärt-kärlsjukvård.
– Framför allt handlar det om att kunna möjliggöra en bättre och jämlik vård. Vi ser att det skiljer sig åt i landet och mellan olika samhällsgrupper, vilken vård man får. Sedan ska man komma ihåg att svensk sjukvård håller väldigt hög kvalitet men det finns vissa delar som vi ser skulle kunna bli mycket bättre och där vi tror att en handlingsplan kan spela en väldigt stor roll, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann till life-time.se.
En nationell handlingsplan är något som aktörerna på området arbetat länge för att få till stånd, och frågan var också ett dominerande ämne när alla berörda aktörer samlades på Hjärtdagen tidigare i höstas. Beskedet från regeringen är därför efterlängtat.
– Vi har sett ett stort behov av en samlad plan för hjärtsjukvården med tanke på att vi ser skillnaderna i hjärtsjukvården över landet. Men vi ser också att det här är ett område där forskningen kommer starkt och där nya behandlingar och diagnostiska metoder är på väg framåt, säger Anders Åkesson som är ordförande för Riksförbundet Hjärt-lung.
Har drivit frågan länge
Organisationen har tillsammans med Hjärt-lungfonden och Svenska kardiologföreningen under en längre tid drivit på att Sverige ska få en nationell handlingsplan i samklang med den EU-plan, European Cardiovascular Health Plan, som är på gång och vars utkast ska presenteras i december.
– Vi ser med entusiasm emot att få vara delaktiga i processen och vi tror att vi har mycket att komma med, både kunskap och insikter så att vi kan bidra på ett adekvat och konkret sätt, säger Hjärt-lungfondens generalsekreterare Kristina Sparreljung.
Runt 2 miljoner, var femte svensk, har en hjärt-kärlsjukdom. Varje år dör 27 000 varje år, vilket gör hjärt-kärlsjukdom till den vanligaste dödsorsaken.
– Vi vet att den akuta hjärtvården fungerar ganska bra i Sverige men det finns en hel del att göra på primärvårdssidan och sekundärpreventionen för hjärt-kärlpatienter, betonar Kristina Sparreljung.
Följs inte upp i vården
En undersökning som Riksförbundet Hjärt-lung gjort bland ca 2 000 medlemmar visar bland annat att nästan hälften av patienterna säger att de inte alls, eller i liten utsträckning får den vård de behöver för sin hjärt-kärlsjukdom. Åtta av tio har inte erbjudits rehabilitering av primärvården, och över hälften säger att deras behandling aldrig, eller mer sällan än årligen, följs upp. De flesta vill ha, men erbjuds inte en fast läkarkontakt.
Många lever med en kronisk hjärtsjukdom. Inte minst medicineras en halv miljon svenskar med blodtrycksmedicin. Det här ställer krav på hela vårdprocessen, inte minst primärvårdens uppdrag och förutsättningarna för nya behandlingar, framhåller Anders Åkesson.
– Vi ser att det finns stora skillnader i tillgång till läkemedel, beroende på var man bor. Men även kommande behandlingar vill vi naturligtvis att man säkerställer inom ramen för.
Primärvården viktig
Det är just i primärvården som vården skiljer sig mest, konstaterar sjukvårdsministern.
– Det är viktigt att komma ihåg att det dels handlar om prevention, tidig upptäckt, tidig diagnostisering. Men sedan handlar det också om att vara delaktig i sin vård och rehabilitering, där primärvården har en jätteviktig roll för bra livskvalitet och för att leva ett gott liv med sin sjukdom. Så primärvårdens roll i det här är väldigt viktig.
Senast 30 maj nästa år ska Socialstyrelsen presentera en plan för genomförandet av en nationell handlingsplan. Den ska bestå av förebyggande insatser, behandling inklusive precisionsmedicin, ökad patientdelaktighet, rehabilitering och utvärdering av effekter.
Elisabet Lann vill inte föregå vad Socialstyrelsen ska återkomma med, utan hänvisar till att myndigheten ska få möjlighet att få fram en så bra handlingsplan som möjligt tillsammans med Läkemedelsverket och i dialog med regioner, kommuner, professioner, patientorganisationer och Folkhälsomyndigheten. Arbetet ska ta hänsyn till pågående initiativ som den nationella strategin för rehabilitering och habilitering.
Även läkemedelsbranschen välkomnar en nationell handlingsplan. Maria Fagerquist, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, menar att det är särskilt viktigt att läkemedelsperspektivet är tydligt i den kommande planen. Detta även vad gäller hälso- och sjukvårdens deltagande i klinisk forskning kring och användning av nya läkemedel.
– Det är glädjande att uppdraget särskilt adresserar såväl egenvård och prevention, inklusive sekundärprevention, som tillgänglighet till nya läkemedelsbehandlingar och precisionsmedicin. Vi ser fram emot att aktivt bidra i det kommande arbetet med den nationella handlingsplanen, säger Maria Fagerquist.
Cancerstrategin förebild
Såväl patientorganisationerna som regeringen lyfter den nationella cancerstrategin som förebild.
– Vi har sett vad den nationella cancerstrategin har gjort på cancerområdet och det har efterfrågats en liknande struktur när det gäller hjärt- och kärlsjukdom, säger Elisabet Lann.
Vilka jämförelser går det att göra med cancerstrategin?
– Att ge alla berörda delar i vården, hela vårdkedjan ett tydligt kunskapsstöd och vägledning för att uppnå en likvärdighet över hela landet. Men också en förutsebarhet och transparens för patienter och anhöriga, så att man vet hur ett vårdförlopp ska se ut – för att dra en parallell till cancerstrategin. Jag ska inte säga att förväntningarna är att de ska komma fram med standardiserade vårdförlopp men det är en bra jämförelse. Att göra det tydligt för patienter och profession vad patienten kan förvänta sig vid en diagnos. För så ser det inte riktigt ut idag, säger sjukvårdsministern.