Den omstartade Kommissionen för jämlik vård anordnade ett seminarium under rubriken ”Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig?”. Kommissionen ska kartlägga ojämlik vård och komma med förslag för en mer jämlik vård till politiska makthavare som valts in i politiska församlingar efter valen i september 2014.
ALMEDALEN 2013 I sin inledning påminde Ilija Batljan, ordförande för Kommissionen för jämlik vård (se faktaruta nertill), om att varje år dör 3000 personer i Sverige endast på grund av att de har fel (=kort) utbildning. Det har Socialstyrelsen konstaterat i en genomgång av effekter på hälsan på grund av socioekonomiska förhållanden.
Ilija Batljan
Lena Smedsaas
Större skillnader inom landstingen
– Skillnaderna inom landstingen är faktiskt större än mellan landstingen. Jag tror inte att statlig sjukvård löser problemen. Men jag tycker att 21 landsting är för många. En del i jämlikhetssträvan är att vissa saker ska göras på färre ställen. Det är inte rimligt att de 80 fall av peniscancer som diagnostiseras varje år fördelas på mer än 20 ställen. Tarmcancer ska opereras på 15 sjukhus, inte på 50 som idag, sade han. Åsa Kullgren är ordförande (S) för landstingsstyrelsen i Landstinget Sörmland. – Ja, 21 landsting är för många – vi måste se över strukturen. Men jag vill också att vi ser att olikheter i landstingen också driver på utvecklingen. Men det är oroande att klyftorna i landet ökar. Vi måste bli bättre på att fasa in nya behandlingar. Den nationella cancerstrategin är ett utmärkt exempel på hur man kan jobba för en mer jämlik vård. Jag vill också se en nationell strategi för hjärnans sjukdomar, som inte uppmärksammas tillräckligt. Och mer statlig styrning över landstingen, sade hon.
Skepsis mot färre landsting i norr
Saila Quicklund är riksdagsledamot (M) och gruppledare i socialutskottet. Hon drog ner seminariets största skratt när hon presenterade sig som moderat efter ha hört att Åsa Kullgren presenterades som socialdemokrat. – Det var så jag kom på det. Frågan om färre landsting är något som drivs i södra Sverige, men Saila Quicklund, som kommer från Östersund, var tveksam i likhet med många andra som verkar i landets norra del. – Slår man ihop landstingen får vi enorma avstånd så vi förespråkar andra lösningar. Och att förändringar måste växa fram underifrån, sade hon. Saila Quicklund gav också exempel på hur Alliansen har gjort insatser sedan makttillträdet 2006. Som att två tredjedelar av vårdköerna har kapats. Ingrid Schmidt är apotekare och forskare. Hon har tidigare arbetat på Socialstyrelsen och är idag ämnessakkunnig på socialdepartementet.Bristande jämlikhet största utmaningen för vården
– För tre fyra år sedan pekade Socialstyrelsen ut just bristande jämlikhet som den största utmaningen av de sex mål vården strävar mot. Visserligen ligger Sverige bra till jämfört med andra länder. Landstingen borde samarbeta mer bland annat när det gäller rekommendationer av läkemedel, avgifter och tillgång till specialister, sade hon. Christina Åkerman, generaldirektör för Läkemedelsverket, förtydligade att jämlik vård inte ska tolkas som samma vård till alla. – Det är bara när behoven ser lika ut som vården och behandlingen ska vara likadan. Annars ska den med större behov ha mer vård. I arbetet med den nationella läkemedelsstrategin är arbetet med en sammanhållen nationell process för ett ordnat införande och uppföljning av nya läkemedel ett viktigt inslag. Jag hoppas det blir verklighet inom en kort tid, sade hon. – Samordning inom läkemedelsområdet är den fråga vi jobbar hårdast med på SKL. Det blir en slags regional struktur och nationell samordning. Det går framåt kan jag lova, sade Göran Stiernstedt. Han nämnde också att den ibland bespottade kömiljarden faktiskt gjort mycket för jämlik vård genom att korta köer. – Jag är glad att du nämner kömiljarden. Det påstås ibland att den trängt undan annan vård, men tre studier har visat på små negativa effekter. Och kömiljarden korrigeras år från år, sade Saila Quicklund.Detta är den nya kommissionen
Den omstartade Kommissionen för jämlik vård ska arbeta fram till den 31 december 2014 och består av följande personer:
- Ilija Batljan (ordförande och sammankallande), vice vd på Rikshem och tidigare kommun- och landstingspolitiker (S).
- Cristina Husmark-Pehrsson (vice ordförande), riksdagsledamot (M), tidigare socialförsäkringsminister.
- Klas Kärre, professor i molekylär immunologi och ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
- Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, tidigare riksdagsledamot (V).
- Curt Persson, ordförande för PRO, Pensionärernas riksorganisation, tidigare ordförande i Statsanställdas förbund.
- Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan.
- Anders Milton, tidigare bland annat vd för Läkarförbundet och regeringens psykiatrisamordnare.