Provtagning av en patient med hiv på en klinik i Kapstaden i Sydafrika, ett av de länder där ny förebyggande behandling mot viruset rullas ut i stor skala.

Ett läkemedel som kallats för genombrott i kampen för att förebygga hiv-smitta har sedan de avslutade kliniska studierna förra året blivit godkänt av läkemedelsmyndigheterna både i USA och i EU. I västvärlden är det här en dyr behandling – de två sprutor som ges med sex månaders mellanrum kan kosta hundratusentals kronor om året.

Företaget bakom läkemedlet – Gilead Sciences – har dock inlett ett samarbete med Global Fund för att se till att två miljoner människor i de 120 värst drabbade länderna i världen snabbt ska få tillgång till läkemedlet till självkostnadspris. Leveranser ska ske så snart läkemedlet godkänts i de berörda länderna. I dagsläget har tusentals doser av läkemedlet Lenakapavir anlänt till bland annat Sydafrika, eSwatini, Zambia och Zimbabwe.

– Överenskommelsen mellan Gilead och Global Fund är baserad på vår gemensamma intention att det här genombrottet i kampen mot hiv ska komma så många människor som möjligt till godo och så snabbt som möjligt. Vi skänker läkemedlet utan att Gilead tjänar något på det – och hoppas att det här ska kunna hjälpa till att stoppa hiv-epidemin i världen, säger Daniel O´Day, vd och styrelseordförande för Gilead Sciences, i ett pressmeddelande.

Stoppar viruset

Hur fungerar då läkemedlet? Jo, patienten får injektioner med Lenakapavir, som är en så kallad kapsidhämmare. Läkemedlet får virusets yttre skal, kapsiden, att stelna till och stoppar därmed viruset från att ta sig in i celler och att sprida sig. Det räcker med två injektioner per år – sprutorna ges under huden på magen och där bildas depåer som långsamt släpper ut läkemedlet i kroppen.

Är då den här förebyggande behandlingen ett genombrott i kampen mot HIV?

– De akademiska studierna visar mycket goda resultat med hög skyddseffekt mot hiv-smitta. Men det blir en annan sak när man rullar ut det här i ”real-life”.  Det är inte ovanligt att mycket goda resultat i välkontrollerade akademiska och företagsdrivna studier inte håller riktigt när de kommer ut i verkligheten, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska Institutet.

Han pekar på några faktorer som teoretiskt skulle kunna sätta käppar i hjulet för det ambitiöst upplagda programmet med förebyggande injektioner som är tänkt att rulla ut i ett stort antal afrikanska länder fram till 2027/2028.

– Dels så finns det en preexisterande resistens hos virus som inte behandlats med kapsidhämmare, även om prevalensen är låg så måste man hålla ögonen på detta. Dels så kan det uppstå en resistensutveckling om de som fått injektionerna infekteras några veckor efter påbörjad behandling, eller om de inte kommer in på återbesök för att få en ny injektion. Då blir läkemedelskoncentrationerna för låga, och viruset kan slingra sig ur greppet, säger Anders Sönnerborg.

Välfungerande infrastruktur behövs

Att det finns en välfungerande infrastruktur med utbildad sjukvårdspersonal på vårdinrättningar där injektionerna kan ges är en avgörande faktor, konstaterar han. Frågan är hur denna infrastruktur ska bekostas när flera miljoner människor i olika afrikanska länder ska få behandlingen:

– Med många miljoner som ska behandlas så krävs det en solid infrastruktur för att nå ut. Även om infrastrukturen väl kommer till stånd så kan det senare uppstå problem med finansieringen, och då kommer människor att tvingas avbryta sin behandling. Den situationen har man redan kunnat se på vissa håll i Afrika, säger Anders Sönnerborg.