Mer ojämlik vård när Sverige slutar använda medicinska innovationer

Sjukvårdens kvalitet riskeras när nya metoder och behandlingar lanseras i långsammare takt än förr. Att detta också är ett hot mot strävandena för minskade orättvisor i vården stod i centrum när Kommissionen för jämlik vård anordnade ett seminarium i Stockholm den 1 juni. Kommissionen för jämlik vård håller hög takt i sitt arbete för att lyfta fram faktorer som är viktiga för att minska ojämlikheten i vården. Den 1 juni hölls ett lunchseminarium under rubriken ”Medelmåtta eller Nobelpristagare? – om innovationer, uppfinningsrikedom och drivkrafter i svensk sjukvård”. På frågan om svensk sjukvårds förmåga att tillvarata innovationer och framsteg skulle nog de flesta bedömare ha svarat ”nobelpristagare” för inte så länge sedan. Svaret idag är inte lika självklart för den som länge följt utvecklingen på nära håll. Ann-Christin Tauberman, tidigare generaldirektör på TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och idag konsult på Loveone Consulting AB, var förste talare på seminariet. Hon formulerade frågan ”Hur ska Sverige klara sig som innovationsland?” mot bakgrund av en halvering av kliniska prövningar, antal kliniker och patienter som deltar i prövningar liksom av antalet personer som arbetar med klinisk forskning inom industrin. – Hälften har försvunnit på åtta år. Därför är det en öppen fråga hur Sverige kommer att klara sig som innovationsland särskilt när konkurrensen hårdnar från nya länder som Kina, Indien och Brasilien. Och i Europa har Storbritannien gjort en mångmiljardsatsning i hela innovationskedjan, sade Ann-Christin Tauberman.

Innovation handlar om långsiktighet

Hon påminde också om att forskning och innovation handlar om långsiktighet och att sjukvårdbehovet ökar med allt fler äldre som ska försörjas av relativt sett färre i arbetsför ålder. Inte minst behövs en insikt om att dagens kliniska forskning är morgondagens sjukvård. Med sin bakgrund ser Ann-Christin Tauberman att även systemet för subvention av läkemedel har stor betydelse för innovation och att nya läkemedel tas fram. Hon vill att nya läkemedel kan börja användas tidigare i vården än idag. – Det är skrämmande hur lite nya läkemedel som används i Sverige. Läkemedel som lanserats de senaste sju åren står för bara 7 procent av läkemedelskostnaderna, sade hon.

Individuell behandling förutsätter industrialiserat utförande

Johan Permert, som är professor i kirurgi och utvecklings- och innovationsdirektör vid Karolinska universitetssjukhuset, talade utifrån 35 års erfarenhet av sjukvård. Han konstaterade att flera perspektiv förskjutits, som att individualiserad behandling förutsätter en industrialisering av utförandet och standardiserade metoder. Även andra perspektiv har förändrats, till exempel av vad sjukvården kan åstadkomma. – Det häftiga är de nya metoderna. Idag kan vi ersätta en tumörangripen luftstrupe med en konstgjord. Högspecialiserad vård öppnar möjligheter men också ett dilemma där kompetens, som kräver centralisering ställs mot patienters önskemål om närhet, sade han. För att kunna erbjuda nya behandlingar behövs ett ökat multidisciplinärt samarbete, något som också är dyrt. Gapet mellan kostnaden för allt som kan göras och tillgängliga resurser ökar. – Vi behöver en ökad innovationstakt i sjukvården också när det gäller arbetsmetoder och processer. Idéer från näringslivet måste snabbt kunna inlemmas i vården. Och det som ska styra är sjukvårdens behov, sade Johan Permert. För att vi ska ha råd att åstadkomma en jämlik vård behövs innovativa nya arbetssätt. Medan den tekniska utvecklingen har rusat fort har vårdens arbetssätt relativt sett utvecklats långsamt, menade han. Dock händer en del. Tack vare ett telemedicinskt samarbete slipper 38 av 50 gallgångspatienter på Gotland resa till Karolinska universitetssjukhuset och kan istället opereras i Visby. – Det ger jämlikare vård till Gotland och sparar dessutom kostnader, konstaterade Johan Permert.

Bilder

Ann-Christin Tauberman. Foto: Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0) Johan Permert. Foto: InterInternetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0) Deltagare i seminariet. Foto: Internetfoto, Patric Lindén (CC BY-NC-ND 3.0)