Ojämn kamp mot kriminella

Första veckan i december är utnämnd till ”Fight the Fakes Week”, av organisationen Fight the Fakes Alliance som arbetar mot förfalskade läkemedel. Men det är för tillfället en ojämn kamp som utspelar sig.

IT-säkerhetsföretaget Check Point Software publicerade nyligen en bloggpost om ett växande fenomen: AI-skapade säljkampanjer för falska läkemedel, inte minst de efterfrågade GLP-1-hämmarna som tas mot diabetes och övervikt. Artikeln beskriver nationellt skräddarsydda kampanjer i bland annat Storbritannien, Italien och Tyskland där färger, typsnitt och logotyper leder tankarna till nationella sjukvårdsmyndigheter och där AI-genererade patienter och vårdpersonal vittnar om hur bra en viss behandling fungerar.

I våras varnade svenska Läkemedelsverket för att det cirkulerade förfalskade GLP-1-preparat på den svenska marknaden, med svensk text på förpackningen. Just det var ovanligt – men annonsering mot svenska kunder om bluffprodukter är tvärtom mycket vanligt.

– Vi har sett en störtflod av annonser via bland annat Meta, framför allt på Facebook. Ofta är det kinesiska e-butiker bakom som säljer allt möjligt: hudkrämer, blodsockermätare, tandproteser. Vårt intryck är att de bara öser ut produkter och testar vad som fungerar, helt enkelt. Ibland säljer de även helt andra saker, duschmunstycken eller vad som helst, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på Läkemedelsverket.

Säkra läkemedel hos godkända apotek

Enligt EU-lagstiftning ska varje land ha en databas med alla receptbelagda läkemedel och en unik kod för varje enskild förpackning. I Sverige är det organisationen e-Vis som ansvarar för systemet.

– Vi säger ofta att det inte finns förfalskade läkemedel i Sverige och det är sant för de godkända apoteken. Men det är superviktigt att vi börjar fundera över allt det som människor beställer från okända säljare på nätet. För där finns förfalskningarna överallt, säger Kristina von Sydow, VD för e-Vis.

Hon betonar att Sverige inte har några problem med den lagliga distributionskedjan för läkemedel, där säkerheten är god. Beställer man ett läkemedel via en webbsida som inte är ett godkänt nätapotek är situationen helt annorlunda.

– Jag tror inte alla förstår vad de utsätter sig för. Du kan få hem en snygg förpackning med något som ser ut som bantningsläkemedel som du ska injicera – men som kan vara tillverkat i någons badrum. Är du beredd att ta den risken? Det här handlar om organiserad brottslighet, säger Kristina von Sydow.

Bra lag som följs dåligt

När Martin Burman och hans kollegor hittar olaglig försäljning på nätet kan de utfärda vitesförelägganden eller förbud – om de vet vem som ligger bakom reklamen. Men det är långtifrån alltid som de kan identifiera företaget eller personen som är säljare.

– I många fall är det anonyma aktörer i utlandet. Då får vi försöka vända oss till online-marknadsplatsen, eller de sociala medier som publicerat en annons, eller webbhotellet där den olagliga webbsidan ligger.

Läkemedelsmarknaden är hårt reglerad och egentligen finns bra EU-lagstiftning även för internethandel, konstaterar Martin Burman.

– För två år sedan ungefär kom Digital Services Act i EU som ska kräva ansvar av digitala plattformar. I teorin är den jättebra, men i praktiken efterlevs den dåligt av många aktörer.

Egentligen kräver lagen att plattformarna både ska arbeta preventivt mot olaglig marknadsföring, och agera när myndigheter anmäler falska produkter och bedrägerier. Men preventionen verkar inte fungera något vidare. Och även om plattformsföretagen svarar när myndigheter anmäler, så tar själva anmälningsarbetet mycket tid. Martin Burman påpekar att det tar minuter idag att skapa en falsk annons, medan han själv kan behöva lägga en halvtimme på att fylla i ett anmälningsformulär om en olaglig annons, och ytterligare tid för att diarieföra anmälan.

– Det är inte ett bra sätt att arbeta. Facebook och andra plattformsföretag är skyldiga att även agera proaktivt, men det är vissa plattformar uppenbarligen jättedåliga på. Då bör tillsynsmyndigheter ta dem i örat, som Post- och Telestyrelsen i Sverige och EU-kommissionen. Det gäller inte bara läkemedel utan alla sorters bluffmarknader, säger Martin Burman.

Han påpekar att även sökmotorer som Google egentligen har ansvar för att inte länka till olagliga hemsidor. Om lagstiftningen faktiskt följdes skulle den ge konsumenten ett bra skydd, menar han.

– Men internetföretagen behöver ta ett större ansvar och vi myndigheter behöver vara på dem som bålgetingar.

Bättre teknik och förändrad lagstiftning kan hjälpa

För drygt ett år sedan föreslog och fick Läkemedelsverket ett regeringsuppdrag om att kartlägga och analysera handeln med olagliga läkemedel och föreslå motåtgärder. Uppdraget ska redovisas i början av 2026. Martin Burman nämner några saker som skulle kunna underlätta myndighetens arbete:

• Ett automatiskt sökverktyg som trålar nätet och slår larm om en webbsida läggs upp som uppfyller vissa kriterier, exempelvis är på svenska, nämner ett känt läkemedelsnamn och har en köpfunktion.
• Enklare system för att anmäla bluffannonser till sociala medie-företag.
• Eventuellt ny lagstiftning som gör det möjligt att blockera trafiken till en olaglig webbsida, något det saknas lagstöd för i svensk läkemedelslagstiftning.

– Vi jobbar också på att bättre förstå banköverföringarna kopplade till försäljningen. Där har vi haft dialog med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen, men även med banksektorn. Meningen är ju att banker och betallösningar inte ska förmedla pengar för olaglig försäljning, så det kan vara ett sätt att komma åt problemen.

Även tull och polis behöver andra möjligheter

Även Kristina von Sydow på e-Vis efterfrågar lösningar för att skilja den olagliga internethandeln från den lagliga.

– I USA får bara godkända apotek använda domännamnet ”pharmacy”. Något sådant borde vi kunna göra i Sverige också. Hos seriösa aktörer är det ju lika tryggt att köpa sina läkemedel på nätet som på ett fysiskt apotek, och den handeln måste skyddas, säger Kristina von Sydow.

Enligt Martin Burman skulle även Tullen och Polismyndigheten behöva bättre möjligheter att utreda den här typen av brott. Tullens resurser räcker inte till för att hitta alla falska läkemedel som korsar gränsen, och en särskild utmaning för polisen är att straffsatserna för brotten är låga. Det gör att anmälda brott kan preskriberas innan en utredning hunnit bli färdig och att polisen inte kan använda sig av de övervakningsmöjligheter som finns för brott med hårdare straff.

Martin Burman pekar på ett fall i höstas där en liga i Värmland avslöjades med att ha sålt falska bantningsläkemedel i flera år för många miljoner kronor. Eftersom var och en i ligan riskerade mindre än ett år i fängelse kunde polisen inte använda alla tillgängliga verktyg utan behövde göra utredningen på traditionellt sätt, vilket kräver mycket personal.

Olagliga läkemedel drabbar inte alla

Uppmaningen till privatpersoner: Köp bara från godkända nätapotek. Både hos Läkemedelsverket och på Fass.se finns information om hur man försäkrar sig om att ett apotek är äkta. Men Martin Burman påpekar också att även om falska läkemedel är ett växande problem, så är det inte något som drabbar alla.

– Det är inte ett problem för så många sjukdomar, eller för patienter som får läkemedel utskrivna. De handlar ju på riktiga apotek. Det som framför allt säljs olagligt är potensläkemedel, bantnings- och dopningspreparat och narkotika. De som köper olagliga läkemedel har alltså ofta inte ett medicinskt behov. Många gånger ser de det inte ens som att de köper läkemedel, de bara skaffar något de vill ha.

I framtiden ser Martin Burman både problem och möjligheter. Stora läkemedelsföretag arbetar på att utveckla de aptithämmande GLP-1-hämmarna i tablettform. När de kommer, kommer även de förfalskade versionerna och försäljningen riskerar att rusa i höjden ännu mer. Fler är beredda att ta tabletter än injektionssprutor från en okänd säljare. Att det hela tiden blir allt lättare att skapa övertygande hemsidor förvärrar problemen.

Men Martin Burman menar att det är en styrka att många av säljplattformarna är storföretag som egentligen inte vill sälja olagliga tjänster.

– Om vi myndigheter blir bättre i kontakten med de stora plattformarna bör vi kunna släcka ner det som inte är tillåtet. Det finns egentligen bra lagstiftning, men vi måste ställa krav. Och för att göra det behöver vi själva ha goda kunskaper. Jag är apotekare, så det här fick jag ju inte lära mig på min utbildning. Att förstå lagstiftningen och utforma en fungerande övervakning och rättspraxis, det är myndigheternas ansvar.