Under 2018 fick cirka 63 000 personer diagnosen cancer i Sverige, och drygt 68 000 maligna tumörer rapporterades till cancerregistret. Statistiken visar att risken för att drabbas av cancer ökar ju äldre man blir – det största antalet insjuknade återfinns mellan 70 och 74 år.

– Åldern där de flesta diagnosticeras med cancer kan komma att skjutas uppåt framöver, det har att göra med åldersstrukturen i landet, säger David Pettersson, statistiker vid Socialstyrelsen.

Men yngre kvinnor insjuknar och dör också som en följd av sin cancer – fler än unga män. Skillnaden mellan könen förklaras av att bröstcancer och gynekologiska tumörsjukdomar drabbar kvinnor även i yngre åldrar. 7 800 kvinnor fick diagnosen bröstcancer 2018 och 1 400 avled med sjukdomen som underliggande orsak samma år. Lungcancer är den tumörsjukdom som orsakade flest dödsfall bland kvinnor 2018 – 1 800 dog under året. Ungefär lika många män avled i sjukdomen.

Prostatacancer vanligast

Bland män är prostatacancer den vanligaste tumörsjukdomen – 2018 diagnosticerades 10 900 män och drygt 2 300 dog i sjukdomen. Sjukdomen är ovanlig innan 50-årsåldern, och förekommer nästan aldrig hos män under 40.

Jan Zedenius, överläkare, cancerforskare och medicinskt sakkunnig vid Cancerfonden.
Jan Zedenius, överläkare, cancerforskare och medicinskt sakkunnig vid Cancerfonden.

– Det finns män i 90-årsåldern som dör med, inte av, sin prostatacancer utan att ha diagnosticerats. En screeningmetod som kan särskilja de individer som bör behandlas i tid vore det bästa. Det hoppas vi ha inom fem till tio år, säger Jan Zedenius, överläkare, cancerforskare och medicinskt sakkunnig vid Cancerfonden.

Även när det gäller bröstcancer lyfter forskarna i dag frågan om att lägga ett större fokus på att i god tid hitta högriskindividerna – de som antingen har en ärftlig risk, tät bröstkörtelvävnad eller andra genetiska faktorer som bäddar för bröstcancer.

Ökning kan inte förklaras

Två tumörsjukdomar som enligt Socialstyrelsens statistik fortsätter att öka – utan att det finns någon känd förklaring – är sköldkörtelcancer och testikelcancer. Sköldkörtelcancer drabbar fler kvinnor än män och antalet insjuknade har ökat sedan år 2000. Enligt Cancerfonden upptäcks varje år mellan 600 och 700 nya fall av sköldkörtelcancer och minst två tredjedelar av patienterna är kvinnor. Enligt Socialstyrelsens statistik har flest fall av sköldkörtelcancer upptäckts i Västra Götaland och Skåne under 2018 – vad det beror på är inte helt klarlagt.

– Exakt varför det är en variation mellan regionerna när det gäller upptäckt av sköldkörtelcancer vet vi inte i dag – om det finns en under- eller överdiagnostik vore intressant att kontrollera. En stor del av förklaringen till ökningen är att man undersöker oftare, och då hittar tumörerna med till exempel ultraljud eller magnetkamera. Men det måste finnas ytterligare förklaringar, säger Jan Zedenius.

Det man vet är att joniserande strålning kan vara en orsak till sköldkörtelcancer. Teorier om att nedfall från Tjernobyl eller ökad mobiltelefonanvändning skulle kunna vara bovarna bakom ökningen finns det dock inga belägg för. Forskare har sett i modeller att flamskyddsmedel i kläder eller andra produkter kan trigga igång sköldkörtelcancer hos djur, men Jan Zedenius poängterar att det än så länge bara är spekulationer. Sköldkörtelcancer ökar också bland män, men ökningen är inte lika tydlig. Fler kvinnor än män söker vård för ”klumpkänsla” i halsen, och det kan vara en förklaring till att tumörer i sköldkörteln upptäcks oftare hos just kvinnor.

Testikelcancer är en relativt ovanlig tumörform men den har ökat konstant sedan 1960-talet, och det är en utveckling som följer de andra nordiska länderna. Det är huvudsakligen män mellan 30 och 34 år som drabbas, och 2018 insjuknade 350 individer i Sverige. Prognosen för att överleva den här cancerformen är dock god i dag – den så kallade femårsöverlevnaden ligger på mer än 95 procent. Vad som orsakar testikelcancer är inte vetenskapligt belagt, men det kan enligt forskningen finnas en ökad risk att drabbas för individer med vissa missbildningar eller med ärftlig benägenhet.