Satsningen på att korta köerna till koloskopiundersökningar kan på sikt bana väg för sänkt ålder för screening för kolorektalcancer till 50 år, vilket ett flertal andra länder redan infört.
Riktade statliga bidrag till regioner som under 2025 ökade antalet operationer jämfört med året innan har enligt regeringen visat sig ge resultat på väntetiderna. För 2026 avsätts 750 miljoner kronor. Inför den fortsatta satsningen föreslår Socialstyrelsen att tre nya områden inkluderas, däribland koloskopi.
Socialstyrelsen motiverar förslaget bland annat med att en hög andel patienter får vänta mer än 90 dagar på koloskopiundersökning. Sedan 2014 ingår erbjudande om uppföljande koloskopi i det nationella screeningprogrammet för kolorektalcancer för personer i åldern 60-74 år vars avföringstest visar mikroskopiskt blod. Även om alla regioner startat screeningprogrammet så är det inte fullt ut implementerat i hela landet.
”Tillgången till koloskopi är en utmaning som har fördröjt en nationellt likvärdig screening”, skriver Socialstyrelsen i sitt förslag.
– Vi vet att koloskopi är det mest effektiva sättet att upptäcka förstadier till cancer i tjock- och ändtarm, och det är ett stort problem att bara hälften av alla idag får koloskopi inom 90 dagar. Det är en utmaning som vi behöver ta på allvar. Under förutsättning att det inte leder till några undanträngningseffekter så tycker vi att det är positivt att det ingår i det förslag som Socialstyrelsen har lämnat, säger Sara Johansson som är intressepolitisk chef på Cancerfonden.
En flaskhals
Koloskopiresurserna utgör en flaskhals för tarmcancerscreeningen i många regioner, konstaterar Birger Pålsson, docent och kirurg med inriktning på kolorektalcancer och medlem i RCC:s nationella arbetsgrupp för kolorektal cancerscreening, och som varit med om att införa screeningprogrammet riktat till befolkningen i åldern 60-74 år. Det här var något som RCC var väl medvetna om när man började planera för en nationell screening, betonar han.
Att screeningen inte är fullt ut implementerad är ett fullt medvetet drag och bygger på att alla regioner inte hade den samlade sjukvårdskapacitet som krävs för att ta hand om de fynd som görs vid screeningen, framhåller Birger Pålsson.
– Just nu är 13 av de 21 regionerna i mål. Om ett år, hösten 2026, kommer de resterande åtta regionerna att ha uppfyllt införandet av screeningen. Vi är väldigt nöjda, det har inte varit något hack i skivan, utan de genomför screeningen i enlighet med den plan vi lagt.
Han är försiktigt positiv till en satsning som innebär att regionerna måste prioritera en ökning av antalet koloskopier för att få del av de riktade statsbidragen som Socialstyrelsen betalar ut, men han saknar svar på hur Socialstyrelsen tänker sig att utökningen ska ske. Bland annat är det tänkt att privata utförare kunna avlasta den offentliga vården. Här efterlyser Birger Pålsson bland annat svar på vilka och hur många koloskopier som Socialstyrelsen tänker att privata utförare kan ta över. Han framhåller också att kortvariga statsbidrag inte löser det långsiktiga behovet av ökade koloskopiresurser.
Viktigt för att uppnå jämlik vård
Också Andreas Pischel, gastroenterolog och registerhållare för Sverekks, Svenskt register för koloskopier och kolorektalcancerscreening, är positiv och tror att det kan leda till att svensk sjukvård äntligen kommer upp i det antal koloskopier som behöver göras.
– Det handlar egentligen inte om kökortning, det handlar om en otillräcklig basvolym. Om vi ska uppnå en jämlik vård i landet så ska vi erbjuda befolkningen lika goda chanser att få en koloskopi när det behövs.
På sikt hoppas Andreas Pischel och Birger Pålsson att en utökad koloskopi ska leda till att cancerscreening för kolorektalcancer kan erbjudas redan från 50 år. Det här är något som EU-kommissionen rekommenderar sedan 2022, via initiativet European Commission Initiative on Colorectal Cancel. Majoriteten av jämförbara västländer har redan infört screening från 50 och vissa länder, som USA, Australien och Storbritannien sänker åldern till 45 år.
– Vi ser en ökning av tarmcancer hos unga individer, det vill säga under 50. Det är i absoluta tal inte så många i Sverige, vi talar om cirka 350 om året, men det är allvarligt för att man inte säkert vet varför det är så här, och det är allvarligt för att de tenderar att ha en mer avancerad cancer, och bland dem som avlider utgör det många förlorade levnadsår. Så ur hälsoekonomisk synpunkt är det ett stort bekymmer, säger Birger Pålsson.
Kritiseras av professionen
Han ingick i den arbetsgrupp som Socialstyrelsen tillsatte för att utreda om screeningåldern ska sänkas till 50. Socialstyrelsen kom så småningom fram till rekommendation att inte sänka åldern, bland annat med motiveringen att vården skulle bli mer ojämlik eftersom regionerna kommit olika långt med att implementera screeningen i åldern 60-74 år. Ett annat skäl som angavs var att det saknas evidens för att en sänkt åldersgräns minskar dödligheten. Beslutet ledde till stark kritik från professionen.
– All internationell forskning talar entydigt för att man ska starta tidigare än 60 år, säger Birger Pålsson. Att vi valde 60 år var en kompromiss, för att komma igång ordentligt med screeningen. Vårt förslag är att låta de regioner som gått i bräschen, som Stockholm, gå ner till 50 och så kan vi till och med göra en vetenskaplig studie i svensk miljö.
I första hand är det viktigt att se till att det nuvarande screeningprogrammet implementeras fullt ut i hela landet, betonar Sara Johansson på Cancerfonden, men hon tillägger:
– Screeningen är otroligt viktig och räddar liv, så vi tycker att det är positivt att dialogen om åldersgränser, inom alla screeningområden, hålls levande. Vi vet ju att förutsättningarna kan ändras över tid, utifrån den forskning som görs.
Cancerfonden efterlyser en starkare statlig styrning över screeningprogrammen.
– Vi ser att det skulle behövas ett nationellt screeningscentrum för att till exempel ta fram en plan för införandet av nya screeningprogram.
Fördelen med en satsning på koloskopier är att fler undersökningar också registreras i kvalitetsregistret, något som idag sker med alla koloskopier inom ramen för screeningprogrammet, men många andra koloskopiundersökningar saknas i registret, enligt Andreas Pischel.
– Så här har staten en möjlighet att verkligen mäta produktion, kvalitet och resultat. Och samtidigt kan det få regionerna att utöka sin produktion så att de inte kan säga att de inte har resurser att göra screening från 50 år, säger han.