Det finns flera olika undersökningar som kommer fram till att 10 till 15 procent av alla patienter som vårdas på sjukhus drabbas av någon skada. Flertalet av dessa hade kunnat undvikas med bättre rutiner i vården. Även om dagens metoder att mäta vårdskador inte är exakta görs bedömningen i en ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att ”Patientsäkerhet lönar sig”.
På grund av skador uppstår 1,3 miljoner extra vårddagar per år i svensk sjukhusvård. Sjukvårdens kostnader för dessa uppskattas till 11,5 miljarder kronor årligen. 7–8 miljarder kronor är den uppskattade kostnaden för skador som bedöms vara undvikbara. Undvikbara skador i vården kallas vårdskador.
Beroende på metod får man varierande uppskattningar på hur omfattande vårdskadorna är.
En metod är journalgranskning som bygger på att ett antal slumpmässigt utvalda journaler gås igenom i efterhand. Uppkomna skador bedöms och klassificeras. En svaghet i journalgranskningsmetoden är att endast de skador som journalförs upptäcks. Därmed underskattas antagligen det verkliga antalet vårdskador, enligt rapporten.
Klicka på bilden för större diagram
Alla patienter mäts vid samma tidpunkt
En annan metod är så kallade punktprevalensmätningar. Den innebär att samtliga inneliggande patienter vid vissa kliniker och vid en viss tidpunkt undersöks. Metoden har använts till exempel för att mäta omfattningen av vårdrelaterade infektioner och trycksår. Sådana mätningar görs två gånger per år i både landsting och kommuner sedan våren 2011. Punktprevalensmätningar ger högre siffror än journalgranskningsmetoden när det gäller vårdskador som vårdrelaterade infektioner och trycksår. I rapporten jämförs metoderna (se diagram). Journalgranskningsmetoden angav trycksår som vårdskada hos 1,5 procent av patienterna medan punktprevalensmetoden angav 6,8 procent. Den förra angav en vårdrelaterad infektion hos 6,1 procent av patienterna och den senare 8,9 procent.Varierande kostnader
De olika mätmetoderna leder till olika stora beräknade kostnader. Med punktprevalensmetoden beräknas den totala kostnaden för vårdrelaterade infektioner bli 7,5 miljarder kronor och 8 miljarder kronor för trycksår. Motsvarande kostnader med journalgranskningsmetoden blir 5 miljarder kronor respektive knappt 2 miljarder kronor. Siffrorna i rapporten ska hanteras med försiktighet, något som Hans Karlsson, chef för Avdelningen för vård och omsorg på SKL, betonar i sitt förord. Flera faktorer bidrar till en osäkerhet i beräkningarna. Både när det gäller vårdrelaterade infektioner och trycksår är patienter med nedsatt allmäntillstånd och med andra sjukdomar överrepresenterade i förhållande till i övrigt relativt friska individer.Oklara samband mellan orsak och verkan
Orsakssambanden är inte självklara och kan inte härledas i journaler. Det kan handla om att en patient som vårdas länge har ökad risk att utveckla trycksår likaväl som att trycksår leder till förlängd vårdtid. Samma resonemang kan göras om vårdrelaterade infektioner. Om en svag patient vårdas längre på grund av sitt allmäntillstånd ökar risken att utsättas för infektioner på sjukhuset. Rapporten pekar på att det är svårt att uppskatta hur mycket resurser sjukhusen kan spara genom att minska vårdskadorna. De insatser som görs kostar också resurser. Men vårdskador är också mer än de direkta kostnaderna, eftersom de resurser som går åt på grund av vårdskador skulle ha kunnat göra nytta någon annanstans i sjukvården. Rapporten behandlar endast vårdskadors effekt på sjukhusen. Tidigare undersökningar har visat att av de totala samhällsekonomiska kostnaderna efter en vårdskada hamnar 40 procent hos sjukvården. Hälften av samhällskostnaden består av förlorad inkomst trots att bara hälften av de drabbade arbetade före vårdskadan.Den åttonde nationella konferensen om patientsäkerhet arrangeras i Stockholm 23-24 september 2014.