Samverkansplattformen Platinea för att skydda befintliga antibiotika har nu lite mer långsiktig finansiering från Vinnova.

Platinea 2.0 är det nya projektnamnet som fortsättning på det arbete som inleddes 2017 och som nu kan skalas upp genom 40 miljoner kronor i finansiering under 5 år. Platinea är en av de innovationsmiljöer inom precisionshälsa som beviljats statligt stöd genom Vinnova, som Life-time tidigare rapporterat om.

Enrico Baraldi
Enrico Baraldi

­– Antibiotika behöver komma närmare precisionsmedicin med mer individanpassad behandling. Här behövs alla möjliga insatser för att kunna ge varje patient rätt antibiotika i rätt dos och vid rätt tillfälle, säger Platineas grundare och biträdande projektledare Enrico Baraldi, professor vid Uppsala universitet.

Platinea sammanfattar han som en enad front för att skydda antibiotika och bevara dess kraft för framtida generationer.

– I projektet arbetar vi både med att förbättra tillgängligheten för antibiotika och optimera användningen. Det berör komplexa ar som kräver en samverkan mellan olika sektorer som saknats tidigare, säger Enrico Baraldi.

Ökad kunskap

Platinea har under de första åren riktat insatser för att täppa igen kunskapsluckor inom antibiotika och föreslagit åtgärder för att öka tillgänglighet för olika former av antibiotika.

Inom projektet genomförs också laboratorieförsök och kliniska studier. Utvärdering och implementering av nya arbetssätt inom hälso- och sjukvården för en mer rationell användning av antibiotika är ytterligare ett prioriterat område.

Thomas Tängdén
Thomas Tängdén

– Vi samarbetar bland annat med Strama kring antibiotikaronder då infektionsläkare granskar och ger råd om behandling till sjukhusvårdade patienter. I många fall kan vi avsluta behandlingen, korta behandlingstiderna eller byta till ett preparat som medför mindre risk för resistensutveckling och biverkningar, säger Thomas Tängdén, överläkare och docent i infektionsmedicin vid Uppsala universitet, som är ny projektledare för Platinea 2.0.

Platineas arbetsmodell har byggt på en indelning i fyra områden (arbetspaket) som hanterar olika frågor som rör antibiotika.

Det arbete med prioriteringar och behovsinventering som sker inom ett område fungerar som grund för att stärka leverantskedjorna inom ett annat ”paket”.

Arbetet med optimeringsstudier bygger upp kunskap och banar väg för riktlinjer för en mer rationell användning av antibiotika som sedan kan föras ut till vården vid först utvalda sjukhus och senare implementering nationellt.

– Med tryggad finansiering fram till 2026 kan vi gå nu djupare i många frågor och följa upp tillgänglighet och åtgärder som föreslagits. Längre studier blir möjliga att genomföra – både kliniska studier och implementeringsstudier, säger Enrico Baraldi.

– Vi kommer även att introducera ett femte arbetspaket i form av hälsodata. Inriktningen blir att stödja läkare med data tidigt i en vårdprocess för att identifiera individuella riskfaktorer.

Restnoteringar

Platinea avsätter även resurser för att beräkningar av samhällskostnader för restnoteringar av antibiotika. Många gånger leder ersättningsprodukter till sämre effekt för patienten och risk för ökad antibiotikaresistens.

– Våra analyser pekar bland annat på låg lönsamhet och svaga leveranskedjor som delar av problembilden kring bristande tillgänglighet.

– Vi tror att en dellösning kan vara ökat inköpssamarbete – på nordisk eller europeisk nivå. Det kan också vara en väg för att kunna påverka produktionen i andra länder och försöka få den närmare Sverige eller Norden för att minska vår sårbarhet, säger Enrico Baraldi.

Just värdet med att samla kompetens och olika intressen ”i samma rum” ser han som grundläggande för Platinea.

– Det finns intressekonflikter som vi då kan hantera på ett mer smidigt sätt. Motstridiga intressen gäller inte minst frågor som rör ersättningar och lönsamhet där man från olika parter har olika utgångspunkter, men där man ändå kan komma framåt utifrån en samsyn om att antibiotika behöver göras mer tillgängligt och skyddas för framtiden.