Centerpartiet: Miljarder till sjukvården på landsbygden förbättrar välfärden

Centerpartiet vill investera minst 50 miljarder kronor för att ”öka välfärden på landsbygden” under nästa mandatperiod – de pengarna ska bland annat gå till små nyetablerade läkarmottagningar i glesbygd. Partiet markerar också tydligt att den svenska hälso- och sjukvården absolut inte ska styras av staten.

– Centerpartiet är helt emot ett förstatligande av den svenska vårdapparaten. Men däremot behöver vi en ökad nationell styrning inom de områden som Vårdansvarskommittén har pekat ut. Läkemedelsverksamheten behöver en statlig styrning, liksom screening, vaccinationer och rättspsykiatrisk vård. De här områdena borde ha varit statligt styrda för länge sedan. Luftburen ambulanstransport och kompetensförsörjning behöver också en tydligare statlig styrning, säger Christofer Bergenblock (C), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet.

Han är mycket kritisk mot Kristdemokraternas linje – som innebär en helt statlig styrning av vården – och menar att det kommer att bli en helt kaotisk situation om 350 000 vårdmedarbetare ska bli statligt anställda framöver.

– Det blir ett omorganisationskaos av aldrig tidigare skådat slag som den svenska sjukvården kastas in i under tio år framåt. Den formen av förstatligande av vården innebär ju också att man ska ha en generaldirektör som sitter i Stockholm och styr de här 350 000 medarbetarna. Och som på något vis ska ha kunskap om hur förhållandena ser ut i Lycksele eller i Malung eller i Hörby. Det säger sig självt att det kommer inte lyckas.

Regionerna ger en närhet till ansvariga politiker

Effekten av ett förstatligande av vården är att många sjukhus runtom i Sverige riskerar nedläggning, säger Bergenblock:

– När den här generaldirektören har satt upp en norm för vad som krävs för ett svenskt akutsjukhus storleksmässigt, och hur stort patientunderlag man bör ha, så kommer ett stort antal av akutsjukhusen i Sverige att anses ineffektiva. Så konsekvenserna blir i vanlig ordning att det drabbar vår glesbygd och landsbygd.

Centerpartiet anser att dagens 21 regioner innebär att man som medborgare ändå har en relativ närhet till ansvariga politiker, och att ett förstatligande skulle vara dåligt för både demokratin och hälso- och sjukvården i Sverige.

– Då blir det dels en sjukvårdsminister som sitter med ett politiskt ansvar ensam, men som hela tiden kommer att hänvisa till en generaldirektör som sitter med det faktiska ansvaret. Det blir en byråkratisering och ett tjänstemannaansvar där politiken mer eller mindre försvinner.

Han påpekar att majoriteten av partierna som satt i Vårdansvarskommittén kom fram till att det inte var en bra lösning att gå vidare med ett förstatligande av hela hälso- och sjukvården. Bergenblock exemplifierar med förstatligandet av Polismyndigheten, där han menar att en effekt blivit att polisnärvaron i gles- och landsbygd minskat drastiskt. Centerpartiet vill i stället för förstatligande utöka vården på landsbygden med små vårdmottagningar och garanterad fast läkarkontakt för den enskilde.

– Det viktiga för oss är att man kan erbjuda en tillgänglig och jämlik vård i hela landet. Svaret på det är större möjligheter att bedriva primärvård på ett annat sätt. Vi vill öppna upp för små läkarledda mottagningar som kan täcka upp där vårdcentralerna har svårt att nå ut. Och vi vill att man kan få en fast läkarkontakt även på landsbygden. Idag så har i snitt var tredje svensk vad de uppfattar vara en fast läkarkontakt. På vår landsbygd är det bara var femte som uppfattar samma sak, säger Christofer Bergenblock.

För att åstadkomma det behöver hälso- och sjukvårdslagstiftningen ses över – “det skulle öppna upp den möjligheten, eller helt enkelt tvinga fram möjligheten”, säger Bergenblock.

– Då kan man öppna kliniker som vi har definierat som ett minimum, med en läkare och en sjuksköterska.

Vad säger du om Sverigedemokraternas förslag att tandvården ska subventioneras precis som övrig sjukvård?

– Vi står bakom den förändring som har skett den här mandatperioden, med en kraftig subventionering av tandvården för äldre. På lång sikt så är Centerpartiets mål också att tandvården ska vara en del av den allmänna hälso- och sjukvården. Men vi ser det som ett väldigt långsiktigt projekt. Det som kommer härnäst är istället att titta på de grupper som har den sämsta tandstatusen, som är mest utsatta. Vi behöver börja titta mer på hur man kan identifiera vilka som har ett större behov av hjälp för att upprätthålla en god tandstatus, säger Christofer Bergenblock.

Men han är kritisk mot att SD:s förslag om subventionerad tandvård bara ska gälla för svenska medborgare, och menar att det blir dyrare och svårare för personer som är asylsökande.

– De som är papperslösa får svårare att få tillgång till akut tandvård, vilket man idag får för en fast avgift på 50 kronor. Nu ska man istället utvärdera de asylsökande, huruvida de kan betala själva. Det blir en stor administration och byråkrati som ska skötas av Migrationsverket. Effekten blir att fler kommer att dra sig för att söka tandvård. Vilket i sin tur innebär problem med munhälsan, och i förlängningen att man förmodligen förvärrar de problem man har.

Bättre resursfördelning och förändrat utjämningssystem

Enligt Centern så bygger de flesta beslut som i dag tas i riksdagen, och av regeringen, på att “allt ser ut som i Sveriges storstäder, att det är tättbebyggda områden där man kan etablera stora enheter”. Det missgynnar landsbygden, anser Bergenblock, och pekar på att gles- och landsbygd har högre kostnader och därför måste bedriva vård på ett annat sätt. Centern vill se en alternativ resursfördelning inom vården.

– Man har i de mindre kommunerna, och framför allt i norra Sverige, de absolut högsta skatterna i Sverige. Men man får ändå inte den bästa välfärden därför att det är så stora avstånd. Man har också ofta en annan demografisk struktur med en åldrande befolkning. Långsiktigt så behöver vi bygga upp ett system där vi har en bättre resursfördelning, där mer pengar stannar kvar automatiskt i våra landsbygdsområden.

Han exemplifierar med att det kan “vara pengar som genereras från vattenkraften, från skogen, från vindkraftproduktionen, från gruvorna”. Men Centern vill också se en förändring av utjämningssystemet i Sverige.

– Utjämningssystemet i dag tar inte hänsyn i tillräckligt stor grad till de olika förutsättningarna. Vi skyfflar fortfarande pengar mellan Stockholm och Malmö och Göteborg i utjämningssystemet, när vi egentligen borde se till att pengar sprids ifrån storstadsområden ut till lands- och glesbygd.

Du sade tidigare att läkemedel är ett område där man behöver ta ett nationellt ansvar, hur ska det se ut i praktiken?

– Det gäller både introduktionen av nya läkemedel, så att den blir jämn över hela Sverige, och finansieringen av läkemedel. Nu är det uppdelat på det viset att staten står för kostnaden inom subventionen och för receptläkemedel, och regionen står för kostnaden för klinikläkemedel. Vi menar att det behöver vara ett sammanhållet system kring det här.

Det finns ju en läkemedelsutredning tillsatt som ska titta på de här frågorna?

– Vi hade velat se en läkemedelsutredning i början av den mandatperiod som nu har passerat. Då hade den varit färdig och vi hade i bästa fall kunnat fatta ett beslut i riksdagen om ett nytt system för hanteringen av läkemedel. Den läkemedelsutredning som regeringen tillsatte blev fördröjd ett halvår för att man bytte ut sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, som hade direktiv färdiga. De nya direktiven kom inte förrän i våras. Jag är oerhört kritisk till den fördröjningen. Men nu är det ändå bra att den är tillsatt.

Hur skulle ett sammanhållet system för läkemedelshantering se ut om C får bestämma?

– Jag tror att det kommer att behövas en sammanhållen organisation för bedömningarna av nya läkemedel, och för prissättningen av nya läkemedel. Det viktigaste är inte exakt hur den nya modellen ser ut, utan att den är sammanhållen och transparent. Den måste bli effektivare så att Sverige faktiskt på riktigt kan börja introducera nya läkemedel i samma ordning som övriga EU, säger Bergenblock.

Han hänvisar till statistik som visar att “Sverige ligger ungefär i mitten vad gäller introduktion av läkemedel överlag, och vi ligger i botten vad gäller introduktion av nya särläkemedel”:

– Det här gör ju att svenska patienter får vänta på läkemedel, eller vända sig till andra länder för att kunna ta del av behandlingar som är godkända av EU, men inte blivit tillgängliga på den svenska marknaden. Det är inte rimligt att det ser ut på det viset.

Bergenblock menar att “Sverige måste steppa upp ordentligt” i frågan om introduktion av nya läkemedel och prissättning.

– Av den anledningen har vi sagt från Centerpartiet att där behöver vi ha en modell för statlig finansiering av nya särläkemedel under tiden som vi väntar på den läkemedelsutredningen. Det är fullt möjligt att göra genom att subventionera klinikläkemedel.

Han säger att en smidigare läkemedelsintroduktion inte bara handlar om patientnytta, utan också om Sverige som life science-nation.

– För vi ser ju också att läkemedelsbolag förefaller dröja med introduktion av läkemedel i Sverige, alternativt dra tillbaka redan introducerade läkemedel därför att man ser att Sverige kanske inte har den betalningsviljan som behövs. Men även när vi har genomfört kliniska studier kring nya läkemedel i Sverige så är det inte givet att de läkemedlen introduceras först i Sverige – på grund av vår process, utan då kan det bli i ett annat EU-land. Så här måste vi hitta ett bättre system.

EU måste ena sig både gentemot USA och Kina

Den amerikanska prispolitiken på läkemedel – MFN, Most favoured Nation – har orsakat en rad dramatiska konsekvenser för europeiska länder. Förseningar eller helt uteblivna lanseringar av nya innovativa läkemedel och behandlingar är en följd – och Sverige har drabbats extra hårt då de svenska läkemedelspriserna med offentlig finansiering är väldigt låga, både i en europeisk och internationell jämförelse. Enligt en enkät gjord av Lif uppger 57 procent av medlemsföretagen att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren, 82 procent på längre sikt. Och en undersökning gjord av Global Data visar att antalet läkemedelslanseringar i Sverige sjunkit med hela 56 procent sedan MFN introducerades.

Hur ska Sverige skydda sig mot de negativa konsekvenserna av MFN-politiken?

– EU behöver vara mer enigt i sitt förhållande både till USA och Kina. Vår union behöver se till att man är en attraktiv region vad gäller life science, och att man ger de fördelar och förutsättningar som krävs för att bedriva avancerad forskning, och kliniska studier i stor omfattning inom EU.

Bergenblock anser också att Sverige har en viktig roll att spela när det gäller konsekvenserna av MFN.

– Vi behöver också se till att vi blir bättre inom båda de här områden. Genom att vara en attraktiv life science-nation med forskning i världsklass, snabb möjlighet till kliniska studier och möjlighet att genomföra dem inom den svenska sjukvården med gott samarbete mellan akademi, kliniker och företag. Men vi behöver också titta på den svenska betalviljan vad gäller läkemedel. Just nu pågår det en utredning som håller på att undersöka de här bitarna. Den ska slutredovisas i december, och då får vi se vad som kan vara lämpliga åtgärder.

Att Sverige haft ett system för att hålla nere priserna på läkemedel har gynnat landet på flera sätt tidigare, men nu är det dags att se världen som den är i dag, menar Bergenblock.

– Det har gynnat oss när introduktionen av nya läkemedel inte har varit så snabb som den är idag, och när läkemedelssystemet såg ut på ett annat vis. Nu är vi på en global marknad. Vi är pressade av USA:s politik och vi behöver titta på hur vårt system för att förhandla priser ser ut, och eventuellt höja den svenska betalviljan. För det är inte rimligt att svenska patienter inte får tillgång till de nya medicinerna och nya terapierna som man får i andra länder.

Han tycker precis som de flesta andra svenska partier att EU är för långsamt med att agera mot hot som MFN. Men han konstaterar också att Sverige “definitivt” är för långsamt –  både i förhållande till övriga EU och till den globala marknaden.

– Så här behöver det ske förändringar. Men förändringarna måste ske med enskilda medborgares och patienters integritet och säkerhet i fokus. Vi har en life science-strategi som sakta, sakta håller på att implementeras. Hastigheten i den implementeringen behöver snabbas på, säger Christofer Bergenblock.

Har du några konkreta förslag på hur Sverige ska bli snabbare i den här frågan?

– Vi har en del akilleshälar vad gäller att få forskning till Sverige. Det handlar naturligtvis om att locka till oss forskare från andra länder. Där ser vi att den svenska politiken under den här mandatperioden – med orättfärdiga utvisningar av människor, även om det inte alltid handlat om de här forskarna eller deras barn – har skapat en bild av Sverige som ett land som är mindre attraktivt. Det har varit skadligt för Sverige överlag och det har skadat även för life science-sektorn i Sverige.

Vad finns det i dag som gör Sverige attraktivt som life science-nation?

– Det vi har att vinna i förhållande till USA är att vi har fria akademier. Från Centerpartiets sida vill vi se att de blir ännu friare och mer självständiga – jämfört med USA där man mer och mer styrs av politiken. Men vi måste se till att vi har de här fungerande strukturerna mellan akademin och klinikerna för att det ska fungera smärtfritt och problemfritt. Att vi bygger upp mer regulatoriska sandlådor i gemenskap för att testa, och att vi möjliggör för fler kliniska prövningar i Sverige. Den byråkrati och administration som finns i dag kring att få tillstånd för kliniska prövningar gör det svårt. Det håller också på att ses över och det är bra.

Vad kan Sverige göra för att ytterligare underlätta för life science-bolagen?

– Vi behöver se till att vi får en sammanhållen lagstiftning kring hälsodata och biobanker. Våra kvalitetsregister, som är en guldgruva för forskningen, är i dag också väldigt krångliga att få tillgång till – det måste bli enklare. Självklart alltid med hänsyn till den enskilda integriteten. Men vi behöver bygga ihop de här olika systemen. Vad gäller kvalitetsregister, hälsodata och biobanker så behöver vi både se till att vi har en sammanhållen lagstiftning och en sammanhållen finansiering.

Han lägger till att Centern också gärna ser att det blir möjligt för fler kliniskt verksamma, både sjuksköterskor och läkare, att ägna sig åt forskning.

– Vi kan inte bara ha forskningen koncentrerad kring universitetssjukhusen och universitetsorterna. Vi behöver ha dem runtom i Sverige också.

Men det räcker inte med att Sverige blir snabbare med att godkänna kliniska prövningar, och att forskningen drivs även utanför storstadsområdena, säger Bergenblock:

– Vi behöver också möjliggöra för beslutsoförmögna att vara en del av kliniska prövningar – med respekt för den enskilde. Det finns ju förslag på hur det skulle kunna se ut också, och vem som ger ett godkännande att vara med. Men vi måste se till att det kommer på plats.

Vill jobba med människonära frågor

Innan Christofer Bergenblock kom in i riksdagen 2022 så var han kommunpolitiker och jobbade med till exempel omsorgsfrågor, LSS och äldreomsorg. När han senare blev kommunalråd var det hållbarhet som stod på agendan. Det som fått honom att engagera sig i sjukvårdsfrågor beror på att de är “människonära”.

– Jag har alltid jobbat med människonära frågor. Hälso och sjukvården är ett av de största områdena i socialutskottet där jag har suttit den här mandatperioden. Det är en fråga som berör alla i samhället.