Än i dag används ofta papperspost när läkemedelsföretag behöver nå förskrivande läkare med viktig information. Ett pilotprojekt från Läkemedelsverket visar att fler läkare kan nås digitalt.
Läkemedelsföretagen är skyldiga att skicka ut ny viktig information om läkemedel, till exempel om biverkningar, kvalitetsbrister eller nya användningsområden, till alla förskrivare. Informationen, som förkortas DHPC, tas fram i samråd med Läkemedelsverket.
Kontaktuppgifterna till förskrivarna köper företagen från en tredje part och det är helt frivilligt för förskrivarna att finnas med i registret. Enligt Linda Wåhlström som är projektledare på Läkemedelsverket har läkemedelsföretagen länge önskat att myndigheten ska göra något åt situationen eftersom de inte når alla förskrivare.
Det är en bild som delas av Gunilla Englund, Lifs expert inom digitalisering och affärsutvecklingsansvarig för Fass och som länge arbetat med frågan:
– Förskrivarna tycker inte att det är ett bra sätt att få det på papper i brevlådan och företagen tycker att det är svårt att få tag i alla adresser. Det är omöjligt att följa upp så att alla nåtts av informationen, konstaterar hon.
Sju av tio nåddes
I ett pilotprojekt fick Läkemedelsverket ut förteckningen på samtliga förskrivare från Socialstyrelsen och testade att skicka informationen till förskrivarnas digitala brevlådor parallellt med företagens utskick via brev. Resultatet var att sju av tio förskrivare nåddes av informationen.
Totalt ingick drygt 28 000 specialistläkare i pilotstudien, varav 73 procent, eller cirka 21 000, hade en digital brevlåda. Det är i linje med befolkningen i stort där 76 procent av svenskarna har en digital brevlåda.
– Av de nästan 21 000 som vi har skickat till är det 20 som återkopplat att de inte vill ha utskicket. Hälften av dem har angett att de inte är aktiva längre utan har gått i pension, säger Linda Wåhlström.
Nu tittar Läkemedelsverket på nästa steg, som skulle kunna vara att myndigheten tar över distributionen av informationen och skickar den digitalt till förskrivarna. Så sker redan i vissa andra länder, som i Danmark där det danska läkemedelsverket står för utskicken.
Bör vara obligatorisk
Linda Wåhlström vill dock inte gå så långt utan konstaterar att den tekniska lösningen är ett exempel på aspekter som behöver tas hänsyn till. Men i sitt remissvar på utredningen om digital myndighetspost skriver Läkemedelsverket att regeringen bör tillsätta en utredning om att vissa enskilda inom samhällskritiska yrkesgrupper skall ges krav på obligatorisk anslutning till digital brevlåda. Vilken digital brevlåda det handlar om spelar ingen roll för Läkemedelsverket.
– Det klart att det skulle förenkla om man kan nå alla, eftersom vi ser att det är frivilligt att vara ansluten och därmed når man inte alla, säger Linda Wåhlström.
Bra om Läkemedelsverket skickar
Lif tycker att det vore rimligt att Läkemedelsverket tar över distributionen av informationen och skickar det till förskrivarnas digitala brevlådor.
– Vi tycker att det är nödvändigt med den här utvecklingen, för postala utskick via pappersbrev är inte tillräckligt bra. Men träffsäkerheten måste bli ännu bättre än 73 procent och Lif ställer sig bakom Läkemedelsverkets remissvar att det bör bli obligatoriskt för vissa kritiska yrkeskategorier att ha en digital brevlåda, säger Gunilla Englund.
Men det absolut viktigaste sättet att sprida den här typen av information är via det system som Läkemedelverket sedan tidigare utvecklat i samarbete med Fass och Inera och som innebär att informationen kan distribueras via journalsystemet.
– Det är, som jag ser det, det absolut viktigaste sättet att sprida informationen. Det här är ju information som förskrivarna behöver i förskrivningsögonblicket. Ska man kunna tillgodogöra sig informationen när man behöver den så är det ju i förskrivningsögonblicket, säger Gunilla Englund.
Den tekniska möjligheten att lägga in informationen direkt i journalsystemet finns redan på plats hos Läkemedelsverket, men den är inte implementerad i regionernas journalsystem. Det skulle behövas en informationsinsats om att informationen går att göra tillgänglig, och om vad DHPC är och varför de finns, konstaterar hon.
– DHPC är en åtgärd som vidtas i ett fåtal fall, när det finns säkerhetsinformation som verkligen behöver nå ut till vissa grupper av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård. Det handlar om att kunna genomföra läkemedelsbehandling på ett säkert sätt.
I en kommentar till Life-time skriver Läkemedelsverket att information i journalsystemet kan utgöra ett viktigt komplement till direktdistribution, men att det inte ersätter utskick av DHPC till berörd målgrupp. Informationen behöver många gånger nå en bredare grupp än de som förskriver läkemedlet, konstaterar verket.