Cancerfonden träffar alla regioner för att driva på för mer satsningar på palliativ cancervård. 

Skåne, Uppsala, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten är regioner som Cancerfonden redan bockat av med underskrifter för ett särskilt handslag om att stärka palliativ vård.

– Vi har hunnit besöka ungefär hälften av regionerna och är måna om att träffa partiföreträdare från både majoritet och opposition. Framåt sommaren räknar med vi att vara klara med arbetet, säger Elin Ylvasdotter, som är intressepolitisk expert på Cancerfonden.

Regioner som undertecknar ”handslaget” åtar sig att säkra palliativ vård utifrån behov, att långsiktigt stärka vården, att jobba tillsammans med kommunerna och att sprida ökad kunskap.

Elin Ylvasdotter
Elin Ylvasdotter

Kartläggning visade stora brister

Initiativet har tagit avstamp i den kartläggning av vård i livets slutskede som Cancerfonden genomfört.

Cancerfonden fann då stora brister med svag följsamhet till det nationella vårdprogrammet för palliativ vård och ojämn tillgång till vård utifrån bostadsort och diagnos.

– God palliativ vård kan förlänga liv och öka livskvaliteten när en botande behandling inte är möjlig.  Att så viktig vårdinsats tillåts fungera helt slumpartat är ett svek mot människor i väldigt utsatta situationer och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige, sade Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström när kartläggningen presenterades.

Ulrika Årehed Kågström
Ulrika Årehed Kågström

Cancerfondens rapport pekade också på en problematik att palliativ vård sätts in för sent. I den delen kan det bero på svårigheter för vårdpersonal att få acceptans för att alla möjligheter till botande behandling är uttömda. Fördröjd palliativ vård riskerar då orsaka onödigt lidande och förkortad livslängd.

– Just ojämlikheten är ett huvudproblem och det gäller i högsta grad även inom en region. Men vi hoppas även att handslaget ska bidra till generell kunskapshöjning.  Det gäller både inom vården och bland allmänheten. Det finns alltför många missuppfattningar kring palliativ vård, säger Elin Ylvasdotter,

De flesta dödsfall kan förutses

Runt 80 procent av alla dödsfall räknas som en ”förväntad död”. RCC definierar det som dödsfall där det varit möjlighet att identifiera att patienten befann sig i livets slutskede och där någon form av palliativ vård, allmän eller specialiserad, kunde påbörjas utifrån behov.

– Behoven är stora och kommer att öka dramatiskt med en utveckling där vi blir äldre och kan leva längre med obotbara sjukdomar tack vare fantastiska medicinska framsteg. Så det är hög tid att regionerna lever upp till hälso- och sjukvårdslagens krav på vård efter behov på det här området, säger Elin Ylvasdotter.

Hon är mycket nöjd med hur uppvaktningen tagits emot av regionerna.

– Stort engagemang, stort intresse och även stor ödmjukhet inför de utmaningar som ändå finns. En del regioner har varit snabba med att ställa sig bakom dokumenteten, andra har sagt att de behöver fundera lite först.

– De fyra delar som man åtar sig att jobba med är generella och övergripande och bakom finns en tanke att regionen ska kunna översätta det till sin egen kontext. Även om utmaningarna kring palliativ vård är snarlika så har regionerna olika utgångsläge och förutsättningar, säger Elin Ylvasdotter.

Ser du risk för att generella skrivningar gör att saker inte genomförs?

– Inte i det här fallet eftersom vi ser ett genuint engagemang. Vi kommer förstås också att följa upp att regioner som nu åtar sig att stärka palliativ vård verkligen gör det.

VGR:s sjukhus i gamla Skaraborgs län är exempel där vården ska ge palliativa insatser ökad prioritet.

En kartläggning visade att en fjärdedel av inneliggande patienter hade behov av vårdplanering för livets slutskede.

– Vi vet att många patienter med livshotande sjukdomar skulle gynnas av tidigare presentation och introduktion av palliativ vård parallellt med sjukdomsmodifierande behandling. Om vi kan identifiera patientens vårdbehov tidigare, kan vi erbjuda bättre symtomlindring, förebygga akuta inläggningar och förhindra oplanerad institutionell död, säger överläkare Diana Sladkeviciene, specialist i geriatrik och palliativ medicin vid Skaraborgs Sjukhus.