Utredaren Åsa Kullgren, här från pressträffen med socialminister Lena Hallengren, föreslår bland annat lagstadgade krav på lagerhållning av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter.
Utredningen tillsattes under 2018 som en del av ett starkare totalförsvar. Som en följd av pandemin fick utredningen tilläggsdirektiv i höstas att även beakta erfarenheterna av utbrottet av covid-19.
Åsa Kullgren föreslår i det betänkande på 1 300 sidor som nu överlämnats att beredskapen inom hälso- och sjukvården successivt ska förstärkas utifrån tre grundprinciper: ökad lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsprodukter, möjlighet att omfördela produkter vid kriser där Socialstyrelsen ges en nyckelroll, samt säkerställande av distribution till patient av läkemedel genom att främst Apoteket AB ska inrätta särskilda beredskapsapotek.
Utredningen är mycket omfattande och Åsa Kullgren betonade på en pressträff att det är komplext att bygga upp en bättre beredskap. Perspektivet i utredningen sträcker sig ända till 2036 och tanken är att successivt stärka lagerhållning och beredskap av de läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som sjukvården behöver. En särskild färdplan föreslås för detta arbete som omfattar allt ifrån ett normalläge till att Sverige befinner sig i fullskaligt krig.
– Det delbetänkande vi lämnar i dag omfattar två böcker. Det visar hur komplicerat det här arbetet är. Det kommer ta tid att stärka sjukvårdens beredskap när det gäller försörjningen. För att den här processen ska komma i hamn så krävs ett strukturerat, långsiktigt och envist arbete. Om Sverige väljer att följa färdplanen vi föreslår kommer beredskapen stärkas snabbt under de kommande åren, sade Åsa Kullgren.
Beredskap i olika nivåer
Utredningen föreslår bland annat att en bättre beredskap byggs upp i olika nivåer. Det ska bli tydligt genom lag att regioner och kommuner bättre ska klara den vardagliga försörjningen genom att hålla motsvarande en månads lager av alla läkemedel och sjukvårdsmateriel man behöver.
I nästa steg föreslås en särskild ny lag om lagerhållningsskyldighet. När det gäller läkemedel riktas lagen till läkemedelsföretag och för sjukvårdsprodukter till regioner och kommuner. Läkemedel ska enligt den föreslagna lagen hållas i lager i Sverige som omfattar sex månaders normalförbrukning. Undantag ska göras för generiska läkemedel som omfattas av utbytessystemet på apotek, där samhället istället ska säkerställa ökad lagerhållning genom att det regelbundet tillskapas något som kan liknas vid ”periodens lager”. Tanken är att det ska vara omsättningslager som ingår i den ordinarie försörjningskedjan. Staten föreslås stå för de kostnader som uppkommer med större lagerhållning, skriver utredningen i betänkandet:
”Utredningen anser att staten ska ersätta kommuner, regioner och berörda privata aktörer för sådana kostnader som lagerhållningen i form av omsättningslager är förknippad med”.
Den tredje nivån ska gälla särskilda statliga säkerhetslager med vissa produkter som inte kan omsättas. En tillverkningsberedskap föreslås också för vissa produkter, något som Läkemedelsverket föreslås utreda vidare.
Stor lagerhållning redan i dag
Bengt Mattson, expert på läkemedelsförsörjning på Lif, påpekar i en kommentar att läkemedelsföretagen redan i dag håller betydande lager i Sverige:
– Vid varje givet tillfälle har läkemedelsföretagen lager i Sverige hos distributörerna som omfattar 3-4 månaders användning. Även under pandemin har denna lagerhållning i stort sett kunnat upprätthållas, med undantag för vissa läkemedel för intensivsjukvården som blev en internationell bristvara när behoven ökade mycket kraftigt under våren 2020, säger Bengt Mattson.
– Vi inom läkemedelsbranschen ser fram emot att få analysera förslagen i detalj och återkomma i remissvar med våra synpunkter. I grunden ser vi positivt på arbetet med att öka beredskapen inom hälso- och sjukvården, men det är viktigt att de förslag som nu lämnats för att stärka beredskapen kan implementeras utan att de stör välfungerande strukturer och marknadsmodeller som redan idag har bidragit till vår robusta läkemedelsförsörjning, säger Bengt Mattson.
Utredningen har kostnadsberäknat utgifterna för staten till totalt 16 miljarder kronor under hela perioden. Under perioden fram till 2025 handlar det om 6,2 miljarder kronor i temporära insatser och 1,1 miljarder i anslagshöjning.
Socialminister Lena Hallengren sade sig vid pressträffen se positivt på inriktningen i utredningens förslag, som nu ska skickas ut på remiss.
– En stark beredskap hjälpte bara till nytta i krig, utan också i fredstid, någonting som gör oss mindre sårbara och gör oss mer uthålliga. Det är förstås min och regeringens ambition att skyndsamt kunna ta vidare arbetet med att stärka samhällets krisberedskap, sade Lena Hallengren.