Frågan om vaccination mot hepatit B ska ingå i det allmänna barnvaccinationsregistret tillhör långkörarna i svensk sjukvård. Sedan 1992 rekommenderar Världshälsoorganisationen WHO allmän vaccination och en stor majoritet av världens länder har hörsammat rekommendationen. Men Sverige tillhör fortfarande de få undantagen i Europa som inte infört allmän hepatit B-vaccination av barn i sina nationella program.
I mars 2014 lämnade Socialstyrelsen en rekommendation till regeringen att den skulle ta med vaccin mot hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet. Men regeringen har inte agerat i frågan.
LIFe-time.se har ställt frågor som har besvarats via mejl av folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).
- Hur ser regeringen på sakfrågan – ska även Sverige ha en allmän vaccination mot hepatit B? Eller har regeringen en annan syn än WHO?
GW: Det är Folkhälsomyndigheten som tar fram ett underlag med förslag och regeringen som sedan beslutar om vilka sjukdomar som ska omfattas av ett nationellt vaccinationsprogram.
Vad gäller hepatit B så innehåller analysen fortfarande oklarheter. Myndigheten framför t.ex. att det är svårt att säga om allmän vaccination mot hepatit B är samhällsekonomiskt kostnadseffektiv men att analysen är osäker då resultaten är mycket känsliga för antaganden om vaccinpris.
Förslag från Folkhälsomyndigheten (förut Socialstyrelsen) till ändringar av ett nationellt vaccinationsprogram ska innehålla en analys av bland annat sjukdomsbördan, vaccinationens förväntade effekt på sjukdomsbördan, acceptansen hos allmänheten, biverkningar, samhällsekonomiska effekter, vilka andra förebyggande åtgärder och behandlingar som kan vidtas eller ges som alternativ till vaccination samt medicinska och humanitära överväganden. I denna analys kan även underlag och ställningstaganden från WHO inkluderas.
- Har regeringen tagit beslut utifrån Socialstyrelsens rekommendation? Hur lyder det i så fall?
GW: Regeringen har inte fattat något beslut i frågan. Skälet till att beslut inte fattats har bland annat att göra med att det är oklart om ett av kriterierna för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram uppfylls, nämligen om vaccinationen kan förväntas vara samhällsekonomiska kostnadseffektiv.
- Eller har ärendet återremitterats? I så fall till Folkhälsomyndigheten? Hur ser tidsplanen ut i så fall?
GW: Regeringens avsikt är att ge Folkhälsomyndigheten ett tilläggsuppdrag att utifrån bland annat nya antaganden om vaccinpris göra en ny analys av kostnadseffektiviteten. Förhoppningsvis kan ett sådant uppdrag återrapporteras före sommaren 2016.
- När kan Sverige, om regeringen anser så, ha en allmän vaccination mot hepatit B?
GW: Det går inte att svara på. Hepatit B är det första förslaget som regeringen har att ta ställning till sedan den nya ordningen infördes. När det gäller vaccinationsprogram så handlar det om att på befolkningsnivå ge friska individer förebyggande behandling för att förhindra ett framtida insjuknande. Detta ställer så klart höga krav på beslutsunderlaget – inte minst från ett etiskt perspektiv. Detta är en process som måste ske strukturerat och få ta den tid det kräver för att kunna fatta så välgrundade beslut som möjligt.
Tidigare artiklar i LIFe-time.se om vaccination mot hepatit B:
Bilder
Gabriel Wikström. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
