Förtroendet för sjukhusvård ökar enligt den årliga hälso- och sjukvårdsbarometern. Det finns dock stora skillnader mellan regionerna.
– Det vi kan se är att patienterna, som haft egna kontakter med vården, generellt har högre förtroende och är nöjdare än invånarna i stort. Likaså är förtroendet vanligen högre för det man som individ kan relatera till, som sjukhuset eller vårdcentralen, säger Johan Kaarme, chef för vård- och omsorgsavdelningen på SKR, Sveriges kommuner och regioner, i ett pressmeddelande.
Undersökningen bygger på drygt 53 000 svar och på totalen uppger 63 procent att de känner förtroende (ganska eller mycket högt) för vården i den egna regionen. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2024. 14 procent känner inget eller svagt förtroende för vården.
Samtidigt ökar förtroenden för sjukhusvården – plus 6 procentenheter till 73. Det ger en större skillnad mot primärvården tidigare där förtroendet nu har mätts till 63 procent.
Fler nöjda med sjukhusvård i Skåne
Skåne är en region som redovisar ett ökat förtroende för sjukhusen.
– Förtroendet ökar för det invånarna själva kan relatera till. Vi ser att förtroendet ökar relativt mycket för sjukhusen men förtroendet för vårdcentralerna ökar också något. Jag hade såklart önskat att även det allmänna förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet ökade, säger Martin Engström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne, i en kommentar på den egna webbplatsen.
Skillnaderna mellan regionerna är betydande för samtliga områden som täcks in av barometern.
Exempelvis har 77 procent av invånarna i Region Jönköping förtroende för sin hälso- och sjukvård. I botten finns Region Västernorrland med 45 procent.
Debatten påverkar
Spår av infekterade sjukhusdebatter kan utläsas av resultaten med just Västernorrland som ett exempel.
Framtiden för Sollefteå sjukhus har blivit en nationell symbol för de mindre sjukhusen. I Västernorrland som helhet instämmer 80 procent i påståendet att man har tillgång till den vård de behöver, men i västra delen av länet med Sollefteå är andelen endast 57 procent.
– Jag är tyvärr inte förvånad över resultatet då vi under många år haft en splittrad bild av hälso- och sjukvården i Västernorrland, vilket påverkar förtroendet beroende på var i länet man bor, säger Sara Nylund, Socialdemokraterna, som är regionstyrelseordförande i Västernorrland.
Rikssnittet på frågan om man som individ får den vård man behöver är 87 procent. Kalmar, Jämtland-Härjedalen och Jönköping finns i topp med 92 procent, Norrbotten i botten med 77.
Andra data från hälso- och sjukvårdsbarometern är att 77 procent ser positivt på att använda 1177:s e-tjänster, 58 procent har uppfattningen att vård ges på lika villkor och 55 procent ser väntetiden för sjukhusvård som rimlig.
Ett mönster i undersökning är att grupper som äldre, män och personer födda i Sverige överlag känner ett högre förtroende för vården. Även hälsotillstånd har betydelse för det betyg man ger sjukvården.