Socialstyrelsen säger nej till sänkt ålder för screening av tarmcancer. Patientorganisationen Mag-tarmförbundet är starkt kritiskt. På bilden en koloskopiundersökning.
– Vi har velat utvärdera om vi kan minska dödligheten genom att sänka åldersgränsen till 50. Och det har vi tyvärr inte kunnat se, säger Thomas Lindén, chef för avdelningen för Kunskapsstyrning på Socialstyrelsen.
Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för tarmcancerscreening bygger på en översyn av rekommendationen från 2014 som innebär att screening för tarmcancer ska erbjudas alla som är 60-74 år. Myndigheten har särskilt utvärderat om screeningen ska utökas genom att sänka startåldern till 50 år, vilket är en stark rekommendation från EU-kommissionen.
I arbetet ingick bland annat en expertgrupp som ställde sig bakom rekommendationen att sänka screeningåldern till 50. Trots det kom Socialstyrelsen fram till att det är tveksamt om en sänkning av screeningåldern skulle ge efterfrågad nytta.
– Vi omprövar inte rekommendationen för det åldersintervall vi har sedan tidigare. Hade vi kunnat se en säker effekt på dödlighet hade vi gått vidare till nästa steg och sett på kostnad i förhållande till nytta, organisatoriska förutsättningar och så vidare, säger Thomas Lindén i en intervju med Life-time.
Många för en sänkning
I en debattartikel i Dagens Medicin skriver Mag-tarmförbundet att Socialstyrelsens beslut har tagits trots den egna sakkunniggruppens bedömning att det finns en klar evidens för att sänka åldersgränsen.
– Vi har gått igenom utredningen noggrant och ser att det är många i professionen som ser att det skulle behövas en sänkning till 50 eftersom tarmcancer går neråt i åldrarna, säger Peter Eneroth som är generalsekreterare på Mag- och tarmförbundet.
Förbundet är upprört över att sakkunniggruppens utlåtande inte finns med i Socialstyrelsens rapport, och att experternas bedömning och motivering blev offentlig först sedan Mag-tarmförbundet legat på och efterfrågat utlåtandet.
I debattartikeln anklagar Mag-tarmförbundet Socialstyrelsen för att mörka om experternas slutsats. ”När en myndighet undanhåller en expertbedömning för patienter och allmänhet i en livsavgörande fråga så undergrävs också förtroendet”, skriver förbundet.
Det tillbakavisas av Thomas Lindén:
– Vi har en arbetsprocess där screeningrådet får underlag för sitt beslut, och sedan går förslaget ut på remiss. Vi publicerar inte de underlagen, men de är inte hemliga utan vem som helst kan begära och få ut dem. Bara för att vi inte publicerar dem betyder inte att vi mörkar, säger han.
Svagare skydd
Avvikelsen från EU-linjen innebär att svenska riskgrupper ges ett svagare skydd än övriga EU-medborgare, resonerar Mag- och tarmförbundet.
– Tarmcancer går nedåt i åldrarna. Den stora ökningen ser man i åldern 25-49 år. Det innebär att om Socialstyrelsens rekommendation står kvar i tio år så kommer stora delar av 80-talisterna som idag är under 49 år ha flyttat in i segmentet 50-59 år. Och det är den åldersgruppen som man nu har lämnat oscreenad, resonerar Peter Eneroth.
Men argumentet att cancerfallen ökar bland yngre är inte tillräckligt för att sänka screeningåldern, resonerar Thomas Lindén, och tillägger att förekomsten av cancer fortfarande är fyra gånger så hög i den grupp som idag screenas, jämfört med de yngre grupper som i så fall skulle läggas till i screeningprogrammet.
Och även om det kommer fram evidens som visar att dödligheten minskar genom att screena yngre åldrar så måste man överväga värdet av att utöka screeningen i förhållande till andra åtgärder, framhåller han.
– Det finns mycket man kan göra, screening är inte det enda. Vi vet att med ändrade levnadsvanor eller annan prevention så kan man minska risken att få cancer. Det är viktigt att primärvården har hög tillgänglighet, att man är utbildad på de symptom som gäller, att man har snabba utredningstider. Vi har ju standardiserade vårdförlopp som anger att vid misstanke om cancer ska hela utredningen vara gjord inom ett visst antal dagar, och det lever regionerna inte upp till heller. Sedan har vi hela kedjan när man väl har en diagnos, att man ska ha en modern och effektiv cancerbehandling överallt.
Saknas studier
Socialstyrelsen motiverar sitt beslut med att det inte finns några säkra data från exempelvis kontrollerade studier som slår fast att en sänkt ålder skulle minska dödligheten ytterligare i tarmcancer. Här finns en kunskapslucka som Socialstyrelsen påpekar att de olika vetenskapsråden borde rikta sina forskningsansträngningar mot.
– Vi kan inte utan evidens rekommendera regionerna att göra en så här omfattande åtgärd som dessutom utsätter friska personer för undersökningar, säger Thomas Lindén.
I beslutet lyfter Socialstyrelsen dock upp att en utökad screening skulle innebära att hälso- och sjukvården behöver erbjuda fler avföringstest och fler koloskopier, samtidigt som tillgången till koloskopi redan är en utmaning som fördröjt en nationellt likvärdig screening. Dessutom skulle det behövas mer personal och resurser för analys, skriver myndigheten i sitt beslut.
Peter Eneroth betraktar utredningen som en partsinlaga från Socialstyrelsen, där myndigheten tar mer hänsyn till regionernas ekonomi än nyttan med sänkt screeningålder.
– Socialstyrelsen säger till och med att det blir väldigt kostsamt för regionerna att sänka screeningålder. Vi menar att de går regionernas ärende här, och har tagit mer hänsyn till det än de medicinska fakta som säger att en sänkning till 50 år skulle kunna rädda liv, säger Peter Eneroth.
Koloskopi är en flaskhals
Koloskopiresurserna utgör en flaskhals för tarmcancerscreeningen i många regioner, konstaterade Birger Pålsson, docent och kirurg med inriktning på kolorektalcancer som ingick i Socialstyrelsens sakkunniggrupp, i en artikel i Life-time tidigare i år. Han är medlem i RCC:s nationella arbetsgrupp för kolorektal cancerscreening, och var med om att införa screeningprogrammet riktat till befolkningen i åldern 60-74 år. Det här var något som RCC var väl medvetna om när man började planera för en nationell screening, betonar han.
– All internationell forskning talar entydigt för att man ska starta tidigare än 60 år. Att vi valde 60 år var en kompromiss, för att komma i gång ordentligt med screeningen. Vårt förslag är att låta de regioner som gått i bräschen, som Stockholm, gå ner till 50 och så kan vi till och med göra en vetenskaplig studie i svensk miljö, sade han.
Det skulle mycket väl gå att införa lägre åldersgränser för tarmscreeningen och låta några regioner gå före, för att på så sätt jämföra om det har någon effekt på dödligheten, enligt Thomas Lindén, som tillägger:
– Det är inte omöjligt men det är svårt, komplicerat och dyrt. Men helt nödvändigt att koppla ändrade åldersgränser till en studie, om vi ska kunna få de data vi idag saknar för att veta.