Anders Lönnberg, Christina Åkerman, Göran Stiernstedt, Nima Sanandaji
Undersökning efter undersökning talar samma språk; Sverige tappar mark när det gäller användning av nya läkemedel. En flerårig strävan efter minskade kostnader i sjukvården har lett till att läkemedelskostnaderna nu minskar i Sverige – något som särskilt gäller de nyaste läkemedlen. De flesta debattörer håller med om att den negativa trenden måste brytas. ”Hur ska det åstadkommas?” var temat för ett seminarium arrangerat av LIF – de forskande läkemedelsföretagen.
ALMEDALEN 2013 Om man köper en ny mobiltelefon får man betala relativt mycket – vilket till en del beror på att man även betalar för teknikutveckling. Är tillräckligt många beredda att betala ett högt pris så uppstår drivkrafter för fortsatt utveckling.
Men man kan också köpa en gammal telefon utan tryckkänslig skärm.
– Den är billig för man betalar inte längre för teknikutveckling för de gamla telefonerna. Men vill vi ha fortsatt utveckling med bättre telefoner måste vi också köpa de dyra telefonerna. Det är likadant med läkemedel. Om vi inte betalar för de nyaste och bättre läkemedlen utan nöjer oss med de gamla får vi ingen utveckling.
Det sade Nima Sanandaji, samhällsdebattör och forskare, på seminariet ”Halkar Sverige efter i användning av moderna läkemedel?” den 5 juli.
– Det är en klok politik att inte använda
alla nya läkemedel, men jag hävdar att det har gått alldeles för långt åt andra hållet – ofta är det helt fel att avvakta. Det finns exempel där det är samhällsekonomiskt lönsamt att använda innovativa läkemedel redan tidigt i sjukdomsförloppet. Det är mycket lönsamt när en person kan jobba och betala skatt i stället för att vara sjukskriven, sade Nima Sanandaji.
Ineffektiv användning av skattepengar
I en nyutkommen bok,
”Välfärdsförlusten”, kritiserar han det rådande övergripande ekonomiska systemet där vården har sin penningpåse, a-kassan en annan, försäkringskassan en tredje etc. Detta, menar han, leder till en ineffektiv och irrationell användning av skattepengar – ”det som är en besparing i den egna penningpåsen kan skapa stora kostnader i andra penningpåsar”.
Att nya läkemedel uppfattas som bättre än de befintliga alternativen är den viktigaste faktorn som påverkar om ett nytt innovativt läkemedel används eller ej. Det framgår av en undersökning utförd bland tongivande
läkare och myndighetspersoner i sex europeiska länder.
– Det visade sig att de intervjuade personerna i Sverige och Nederländerna i högre grad var nöjda med dagens alternativ jämfört med de intervjuade personerna i Danmark, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Och användningen av innovativa läkemedel i Sverige och Nederländerna generellt sett var mindre än i de övriga fyra länderna, Marijn van der Sluijs, projektledare på konsultföretaget Opticom International Research, som gjort undersökningen på uppdrag av LIF.
De innovativa läkemedlen ska användas mer
Göran Stiernstedt, chef för Avdelningen för vård och omsorg vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ansåg att det behövs en snabbare introduktion av innovativa läkemedel i Sverige.
– Men det är kanske bara 15-25 procent av alla nya läkemedel som är verkligt innovativa – ett problem för industrin är att flera gamla läkemedel fungerar så bra. Vi jobbar stenhårt på SKL med introduktion av nya läkemedel och det handlar bland annat om att ta fram en ny kunskapsstyrningsorganisation – och där tittar vi på onkologin och den modell för nationell kunskapsstyrning som används där. Nationella riktlinjer fungerar inte, det tar enormt lång tid, de är inaktuella och uppdateras inte. Visst vore det skönt med regioner i stället för landsting, sade han.
Christina Åkerman, generaldirektör för Läkemedelsverket, anslöt sig till uppfattningen att man måste se till helheten av läkemedels effekter på samhällsekonomin. Detta perspektiv finns med i myndighetens arbete med en nationell läkemedelsstrategi.
– Skapa en väg för ett ordnat och strukturerat införande och uppföljning. För det är först när ett läkemedel används fullt ut som vi ser den verkliga samhällsnyttan. Så ett gemensamt kunskapsunderlag via en samordnad nationell process ger flera fördelar. Identifiera de viktiga läkemedlen bland dem som kommer framöver. Och vi kan förkorta det halva år som går efter ett europeiskt godkännande tills vi har ett beslut i Sverige om pris och subvention, sade hon.
Sverige inte i topp som för 15 år sedan
Anders Lönnberg är ordförande för Storstockholms diabetesförening, styrelseordförande i DiOS, Diabetesorganisationen i Sverige och landstingsledamot (S) i Stockholms läns landsting. Han har tidigare varit statssekreterare (S), förhandlingschef på SAS, VD på SACO samt som chef inom public affairs på Novartis AB.
Han konstaterade att Sverige sakta vandrar neråt i internationella jämförelser när det gäller användning av nya läkemedel för diabetiker.
– Vi sitter och väntar på evidens i stället för att som förr själva skapa evidens. För 15 år sedan låg vi i topp tillsammans med USA, enligt brittiska myndigheten NICE. När det gäller diabetesläkemedel ligger Sverige nu i nivå med Rumänien och Bulgarien. Sedan är det viktigt för politiker att komma ihåg att inte bara se på den omedelbara samhällsnyttan. Vi har också ett ansvar för utvecklingen och se till att en del pengar läggs på utvecklingskedjan där inte alla förbättringar är innovativa. Slutar vi avsätta pengar till detta upphör utvecklingen, sade han.
Det finns också en viktig moralisk dimension, menade han och nämnde att 80 procent av vårdpengarna går till kroniska åkommor som inte kan botas.
– Sjukvårdssystemet kommer att kollapsa om vi säger att bara ekonomiskt lönsamma behandlingar ska användas. Då kommer till exempel inga sällsynta sjukdomar att omfattas eftersom det inte går att forska fram lönsamma behandlingar för dessa sjukdomar. Samhällsnytta får inte bli ett huvudmål, vi måste ta hand om alla patienter, sade han.
Rätt läkemedel viktigare än mycket läkemedel
Göran Stiernstedts ambition är rätt läkemedelsanvändning.
– Det finns inget generellt samband mellan hög läkemedelsanvändning och god hälsa i ett land. Däremot kan det vara så för enskilda sjukdomar och det är mycket mer intressant att uppmärksamma, sade han.
Och även om vi börjar använda fler nya läkemedel blir det totalt sett inte självklart dyrare för samhället.
– Det kommer nya innovativa läkemedel som vi kan betala mycket för men också sådana som inte är värda någonting. Jag tror det kan gå jämnt upp så att vi inte behöver lägga in nya pengar i systemet, sade Christina Åkerman.
Bilder
Bilder från seminariet. Foto: Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)
