Investeringsutredning förvånar regioner

– Från vår del finns en viss oro kring vad detta kan innebära i en förlängning – om man tänker sig någon form av överstatlighet på det här området eller inte. Kunskap i sig är inte fel, men det vore bra om staten klargör sina planer, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKR.

Hon är förvånad över att regeringen valt en separat utredning genom ”Ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård” (2019:69).

– Jag tror att investeringsfrågan var en diskussion som uppstod inom OPS-utredningen kring Nya Karolinska Solna, NKS. Mer naturligt hade kanske varit att ta med det som ett tilläggsuppdrag för den utredningen, säger Annika Wallenskog.

– Vi har en ganska god bild redan idag om hur regionerna investerar och hur det är fördelat på fastigheter eller andra investeringar. Det finns en samverkansfunktion vid de sex sjukvårdsregionerna som arbetar med detta och bland annat anpassar sina investeringar till hur vården organiseras med olika vårdnivåer.

Sofia Wallström utreder

IVOs generaldirektör Sofia Wallström har utnämnts till särskild utredare. Först i januari 2021 måste slutredovisning ske, vilket borgar för en grundlig utredning.

Utredningen ska bland annat kartlägga pågående och planerade sjukhusinvesteringar samt genomföra analyser kring om investeringarna är i linje med framtida arbetssätt och organisation inom vården.

Socialminister Lena Hallengren (S) betonar att svensk hälso- och sjukvård befinner sig i förändring med behov av stora investeringar, bland annat som en följd av utvecklingen med alltfler äldre patienter.

– Reformarbetet består till exempel av koncentration av den högspecialiserade vården samt ökat fokus på tillgänglighet, kompetensförsörjning och digitalisering. I arbetet ingår även att vidareutveckla den nära vården med fokus på primärvården. Min bild är att staten, regionerna och kommunerna i grunden är helt överens om detta, säger Lena Hallengren.

Hon tillägger att regionerna ekonomiska situationer ser väldigt olika ut.

– Utöver de generella bidragen och regeringens satsningar på hälso- och sjukvården har vi därför också nyligen lagt förslag om att uppdatera det kommunala utjämningssystemet. Det innebär en förstärkt utjämning och att större hänsyn tas till gles bebyggelse och till socioekonomiska faktorer. Det kommer att innebära välbehövliga tillskott för många kommuner och landsting, säger Lena Hallengren.

– Det var också bakgrunden till att Sofia Wallström fick uppdraget att utreda regionernas sjukvårdsinvesteringar. För att hälso- och sjukvården ska utvecklas och för att offentliga medel ska användas så resurseffektivt som möjligt är det viktigt att de strategiska beslut som fattas av hälso- och sjukvårdens huvudmän, förutom de regionala behoven, även svarar mot behoven och den utpekade inriktningen ur ett nationellt perspektiv. Vi behöver en tydligare översikt kring läget i landet.

Olika ekonomiska förutsättningar

Två regionexempel på ytterligheter är Västerbotten och Jönköping. I båda regionerna sker miljardinvesteringar i sjukhusen.

Men medan Region Västerbotten tvingats finansiera investeringar med lån för tre miljarder kronor sedan 2017, så klarar Region Jönköping sina satsningar med egna medel.

Jämte Halland ser också Jönköping ut att bli den enda regionen som kan redovisa ett överskott för 2019. För Region Jönköpings del kan det landa på hela 900 miljoner kronor.

Kristdemokraternas Mia Frisk är regionstyrelsens ordförande i Jönköping:

– Ända sedan Ryhov i Jönköping byggdes på 80-talet har dåvarande landstinget och det som sedan blivit Region Jönköping haft egenfinansiering av investeringar. Om detta har det funnits en politisk enighet som tjänat oss väl och som frigör ungefär 150 miljoner kronor per år som annars skulle ha gått till räntekostnader.

– Men det kräver långsiktighet och en skattehöjning med 50 öre gjordes inför 2019 för att klara den stora investeringspuckeln vi har under några år utan att det ska drabba verksamheten.
I Region Jönköping pågår investeringar vid samtliga tre sjukhus med exempelvis anpassningar för att skapa bättre vårdflöden på Ryhov och ny operationsavdelning i Eksjö.

Mia Frisk poängterar att det ofta krävs en samordning av satsningar inom medicinteknik och ombyggnationer.

– Det är exempelvis aktuellt för vår del i Värnamo med nya och oerhört tunga MR-kameror som gör att lokaler måste byggas om.

Tveksam kring utredning

Hon är tveksam till att staten kan bidra med kunskap när regionerna investerar.

– Vi har redan idag en samverkan inom Sydöstra sjukvårdsregionen där respektive region gör stora investeringar med en bra dialog kring hur vården ska organiseras, säger Mia Frisk.

– Nyligen såg vi exempelvis att vi slog i taket kapacitetsmässigt för behandling med PET/CT-teknik och vi kunde komma överens om en turordning för investeringar med Linköping först, följt av Jönköping och Kalmar.

På en punkt kan SKR:s Annika Wallenskog se ett behov av ökad kunskap:

– Det handlar om vilka möjligheter som finns att anpassa äldre sjukhusbyggnader till en modern vård som de egentligen inte byggts för. NKS-investeringen är ett tydligt exempel där man fått tänka i nya banor med fokus på färre vårdplatser, nivåstrukturering och mer vård som öppenvård. Men möjligheterna att anpassa äldre sjukhus till dagens förutsättningar kan behöva ett större kunskapsunderlag.