Life science är en tillväxtmotor för Sverige, visar Vinnova-rapporten. Hagastaden i Stockholm är ett snabbväxande kluster.
Vinnova, som är statens expertmyndighet för innovation och tillväxt, ser en positiv utveckling där Life science ger en mängd mervärden till samhället.
Förutom bidrag till bättre hälsa handlar det om arbetstillfällen, exportintäkter, tekniksprång i näringslivet, ökad motståndskraft i ett osäkert omvärldsläge och större jämställdhet i privat sektor.
– Life science är en strategisk tillväxtmotor för Sverige, med avgörande betydelse för både hälsa, export och teknikutveckling. Genom att följa sektorns utveckling bidrar Vinnova till att stärka Sveriges innovationskraft och framtida konkurrenskraft i en föränderlig värld, säger Darja Isaksson, Vinnovas generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Omsättning över 500 miljarder
Vinnova-rapporten visar att Life science-företagen 2023 hade drygt 53 000 anställda i närmare 3 900 bolag, många av dem små och medelstora företag.
Nettoomsättningen var 508 miljarder kronor, en ökning med 291 miljarder sedan 2014. Varuexporten låg på 195 miljarder kronor och sett till Sveriges totala export har Life science-sektorns bidrag varit 7-11 procent sedan 2009.
Vinnova noterar även framsteg på jämställdhetsområdet. Andelen kvinnor på chefsposition inom sektorn har under åtta år gått från 39 till 46 procent.
– Genomsnittet för svenska aktiebolag är runt 33 procent så här ligger Life science långt framme. Det är också en sektor som attraherar talanger med hög utbildning, även från utlandet. Noterbart är att så mycket som en tiondel av arbetskraften har doktorsexamen, säger Mattias Gäreskog på Business Sweden.
Han är Life science-ansvarig i en organisation som ägs gemensamt av staten och näringslivet med ett uppdrag att stödja svenska företag att växa och samtidigt attrahera internationella investeringar.
– Sverige räknas som ett av världens mest innovativa länder med rätta. Det är mycket som talar till vår fördel med bra supportsystem på universiteten och lärarundantaget som ger forskare rätten till sin forskning. Men med det sagt så finns det saker att jobba med för att få innovativa företag att växa i Sverige.
Tillgång till kapital ett orosmoln
Vinnova höjer i rapporten varningsflagg kring tillgången till investeringskapital. Förra året gick endast 0,7 procent av totalt investerat riskkapital till onoterade, svenska Life science-företag.
– Det här har blivit ett problem för Life science de senaste tre åren. Riskkapitalfonderna är betydligt med försiktiga i sina investeringsbeslut efter pandemin, säger Mattias Gäreskog.
Vad behöver göras?
– En del är att tydligare visa de tillväxtmöjligheter som finns i branschen. Där ser vi som investeringsfrämjande organisation behov av ett tydligt dedikerat uppdrag över flera år. En sådan strategi har gett effekt i andra länder.
Han nämner deltagande på internationella investeringskonferenser som viktigt.
– Sverige har exempelvis saknat paviljong på Bio international som stor, årlig konferens i USA och där har det funnits kritik eftersom många andra europeiska länder varit representerade. Men nästa år görs även en svensk satsning på den konferensen, säger Mattias Gäreskog.