Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att analysera den snabbt ökande förskrivningen av läkemedel mot obesitas utanför läkemedelsförmånen.
– När nya läkemedel förändrar behandlingen av obesitas behöver vi följa utvecklingen noggrant. Uppdraget att kartlägga och analysera användningen handlar ytterst om att kombinera medicinska framsteg med en ändamålsenlig förskrivning, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande.
Bakgrunden är den kraftigt ökade försäljningen av aptitreglerande läkemedel mot obesitas. De subventioneras ännu så länge inte genom den statliga läkemedelsförmånen, vilket gör att patienterna betalar fullt pris.
En del av Socialstyrelsens nya uppdrag är att försöka kartlägga och analyserna offentlig finansiering av de läkemedel mot obesitas som ligger utanför läkemedelsförmånen.
Jakob Forssmed betonar i en intervju med P3 Nyheterna att det handlar om läkemedel med ”stor potential i många fall att hjälpa personer med kroniska sjukdomar.”
Utökat uppdrag till Socialstyrelsen
Socialstyrelsen har sedan 2024 ett uppdrag att kartlägga, analysera och utvärdera vården av obesitas med redovisning senast 30 maj i år.
I det nya regeringsuppdraget ska myndigheten även kartlägga och analysera läkemedelsanvändning på området.
Arbetet ska lyfta fram skillnader i förskrivningsmönster mellan regioner och privata vårdgivare samt vilka diagnoser eller behov som ligger bakom förskrivningen.
Även andelen förskrivningar inom respektive utanför läkemedelsförmånen samt regionala skillnader ska analyseras med 18 december i år som slutdatum för redovisning till Regeringskansliet.
”Socialstyrelsen ska utifrån befintliga källor kartlägga och analysera förskrivningen av läkemedel som används mot obesitas. Det nya uppdraget kompletterar det pågående uppdraget och vi arbetar tillsammans för att dra synergier. Uppdragen har olika redovisningsdatum och kommer således rapporteras var för sig.”, skriver Socialstyrelsens presstjänst i ett mejl.
I regeringsbeslutet nämns särskilt efterfrågan på semaglutid och tirzepatid som två nya substanser som används vid behandling och kan leda till viktminskning genom att ge mättnadskänsla.
Regeringen ser att behov av noggrann uppföljning i takt med ökad efterfrågan i Sverige och internationellt.
Otålighet kring subvention
Samtidigt märks en otålighet över att det dröjer med beslut om subventioner.
TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har vid ett par tillfällen, senast 20 januari, skjutit upp beslut om Wegovy (semaglutid) ska inkluderas i läkemedelsförmånen. Myndigheten vill först ha resultatet av avtalsförhandlingar mellan läkemedelsföretaget och regionerna.
SKR, Sveriges kommuner och regioner, använder obesitasläkemedlen som exempel på systemfel där plånboken styr tillgång till behandling.
”Idag kan en läkare inte skriva ut exempelvis Mounjaro eller Wegovy inom förmånssystemet till patienter med grav obesitas trots att läkemedlen är både verkningsfulla och bör vara kostnadseffektiva för en snävt definierad patientgrupp. Istället skriver läkare ut dessa läkemedel utanför förmånssystemet till patienter med viktproblematik, vilket betyder att patienterna betalar hela kostnaden själv.”, summerade SKR i sin ekonomirapport ifjol höst.
Problematiken nämns även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas med en formulering att ”många får inte tillgång till den behandling de skulle behöva” (kirurgi och aptitreglerande läkemedel).
I gällande vårdriktlinjer skriver Socialstyrelsen att det vore önskvärt att rekommendera fler typer av läkemedelsbehandling framöver.
”För att främja en god och jämlik vård över landet kommer vi därför att uppdatera riktlinjerna om något ytterligare läkemedel inkluderas i den statliga läkemedelsförmånen”, skrev myndigheten redan 2023.