Emelie Antoni, AstraZeneca, undertecknar klimatinitiativet. De som väntar på sin tur, fr v: Chris Schlenk, Wellspect HealthCare, Lina Karlsson, Mölnlycke, Jessica Martinsson, SwedenBIO, Johan Wallér, Apoteksföreningen och Emma Lennartsson, Region Stockholm.
Det var närmast lite högtidligt när ett stort antal aktörer samlades i veckan i life science-huset Forskaren i Stockholm för att underteckna den gemensamma utfästelsen. Var och en organisation åtar sig att minska egna utsläpp och ställa om i linje med Parisavtalet. Målet är att tillsammans bygga en ”resilient, rättvis och resurseffektiv vård”, som det heter i utfästelsen (se faktaruta).
Fredrik Hellman och Erik Linderberg, ansvariga för hållbarhet på företagen AstraZeneca och Novo Nordisk som ligger bakom klimatinitiativet, berättade om ett flerårigt arbete med många inblandade parter för att ta det i mål.
– Ingen kan göra det här själv, utan vi är beroende av varandra. Samarbete är helt nödvändigt och vi såg alla potentialen i att ha en gemensam riktning, en ambition. Och i dag är vi här, glada och stolta. Det är nu det börjar, nu ska vi fylla detta med action, sade Fredrik Hellman.
– Det har varit spännande att arbeta fram en gemensam ambition när vi kommer från så olika delar av sektorn. Jag skulle nästan vilja påstå att det här är världsledande i den bemärkelsen att vi är med allihop så brett över sektorn, sade Erik Linderberg.
Bredd av aktörer undertecknar
Och det är verkligen en bredd av aktörer inom hälso- och sjukvård och life science som hittills undertecknat klimatinitiativet. De tre storstadsregionerna, företag inom apotekssektorn och medtech, och branschorganisationerna inom life science finns bland undertecknarna. Initiativet stöds av Läkemedelsverket samt regeringskansliet via life science-kontoret, och statens forskningsinstitut RISE kommer att bidra med ett programkontor och leda en styrgrupp för att samordna och driva på arbetet med omställning.
Initiativet tas emot mycket positivt av regeringen:
– Branschen och övriga aktörer tar på sig ledartröjan för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Nu visar vi gemensamt att en klimatneutral hälso- och sjukvård och life science-sektor är möjlig. Detta samtidigt som patientsäkerhet och folkhälsa värnas, säger Sara Modig, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, i ett uttalande.
Omställning inom hälso- och sjukvård och life science har stor potential. Enligt en rapport från 2023 Countdown on health and climate change publicerad i The Lancet står sektorn för fem procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Av hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan står leverantörer för ungefär hälften, medan sjukvården själv står för ungefär 35 procent och patienter för 10 procent.
Prevention och tidig upptäckt
Ett fokusområde för minskad klimatpåverkan utgår från patienten. Genom att fokusera på prevention, tidig upptäckt av sjukdomar och effektiv behandling minskar behoven av resurskrävande och klimatpåverkande vård. Ett annat är att åstadkomma mer cirkulära flöden av insatsvaror inom vården.
Det är något som ligger helt i linje med den nationella life science-strategin, menade Jeanette Edblad, nationell samordnare och chef för regeringskansliets life science-kontor:
– Sverige och Norden kan ta en ledande position inom grön omställning. Det är en konkurrensfördel. Grön omställning stärker miljö och hälsa, minskar kostnaderna, men framför allt ökar det vår attraktionskraft, för investeringar, för forskning, för talanger och för samhället. Jag vill tacka er för ert mod, er vilja och för att ni visar ledarskap, sade Jeanette Edblad.
Företrädare för Region Stockholm och Västra Götalandsregionen gav exempel på konkreta åtgärder där en till synes marginell förändring av ett materialval inom sjukvården kan ge en betydande utsläppsminskning. Representanterna för läkemedelsföretagen pekade på utmaningar i form av exempelvis drivgaser till inhalationsläkemedel där alternativ nu gradvis blir tillgängliga. Även plastmaterial i injektionspennor har signifikant påverkan och där pågår ett intensivt utvecklingsarbete.
