Myndigheten Vinnova satsar 323 miljoner kronor på 11 innovationsmiljöer under en femårsperiod.
– Sverige och världen står inför viktiga och komplexa hälsoutmaningar. Samtidigt skapar ny teknik och digitalisering stora möjligheter till ökad hälsa och välbefinnande. Med den här satsningen vill vi mobilisera för innovation som gör att fler kan leva ett liv i hälsa och möjliggöra förebyggande, träffsäkra och jämlika insatser, säger Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova, i ett pressmeddelande.
Totalt elva innovationsmiljöer får stöd på vardera upp till åtta miljoner kronor per år. Vinnovastödet fördelas på tre huvudområden:
- Träffsäker diagnostik och behandling. Forskning och tekniska framsteg ger nya möjligheter till diagnostik och individuell behandling.
- Träffsäkra lösningar med digitalisering och AI. Svenska data från omfattande register, biobanker och journalsystem ska bana väg för digitalisering och AI som stärker diagnostik, behandling och prevention.
- Förebyggande insatser som gör skillnad. Stöd till innovationsmiljöer för att arbeta
mer förebyggande.
Bred samverkan
Vinnova hade att ta ställning till runt 140 ansökningar, varav 20 gick vidare till intervjuer under sommaren och 11 slutligen fick stöd.
10 av innovationsmiljöerna kommer att ledas av lärosäten inom ramen för bred samverkan med näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle. Ett grundkrav för att beviljas stöd var att respektive samarbetsmodell representerar minst tre samhällssektorer.
– Vi vet att bred samverkan är centralt för att lyckas med innovation inom hälsoområdet för det är så många olika organisationer som sitter på nycklar till olika knäckfrågor. En enskild aktör kan inte lyckas utan det måste ske tillsammans, säger Anders Brinne, ansvarig handläggare på Vinnova.
Enligt Vinnova höll ansökningarna genomgående mycket hög kvalitet, vilket bekräftats av de externa bedömare som jobbat med dem.
Vinnovasatsningen tar sitt avstamp i den statliga innovationsmyndighetens strategi för hållbar precisionshälsa, som i sin tur bygger på den nationella Life Science-strategin.
– De miljöer som nu får stöd har tydlig koppling till vår strategi. Just att öka träffsäkerheten för diagnostik och behandling är ett område där Sverige har en stark position, inte minst inom utveckling av nya avancerade terapier. Där vill Vinnova bidra till att vi blir ännu starkare. Även digitalisering och AI är ett område där vi har goda förutsättningar för innovation inom hälsoområdet till nytta för patienten, säger Anders Brinne.
Förebyggande insatser
Han tillägger att Vinnova ser mycket positivt på att satsningarna breddas till att omfatta även förebyggande insatser.
– Nästan alla vårdens resurser läggs idag på att diagnostisera och bota sjukdom, och betydligt mindre satsas på att främja en mer hälsosam livsstil och olika förebyggande insatser. Därför är det oerhört glädjande att vi fått en så bra respons inom det området i den här utlysningen, säger Anders Brinne.
I en kommentar framhåller näringsminister Ibrahim Baylan Life Science-sektorn som en av Sveriges viktigaste branscher och att precisionshälsa blir alltmer betydelsefullt för vård och industri.
– Genom det här beskedet och den finansiering av Genomic Medicine Sweden som meddelades nyligen stärker Sverige sin position inom precisionsmedicin och skapar bättre förutsättningar för näringslivet att bidra till forskning och innovation. Det är ett viktigt steg för att förverkliga Life Science-strategin och befäster Sveriges position som ledande innovationsland, säger Ibrahim Baylan.