Utredaren Åsa Kullgren överlämnar sitt slutbetänkande om hälso- och sjukvårdens framtida beredskap till socialminister Lena Hallengren.

Sjukvården har prövats under de gångna två åren, konstaterar Åsa Kullgren som lett utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. I dagsläget ska kommuner och regioner erbjuda samma hälso- och sjukvård i kris som i normaltillståndet. Det finns inga undantagssituationer som är reglerade och staten har ingen möjlighet att dirigera om resurser från en region till en annan, förutom om landet befinner sig i krig. Men systemet visade sig sårbart under pandemin.

– Inledningsvis uppstod snabbt brist på skyddsutrustning och i viss utsträckning läkemedel, till följd av slimmade eller obefintliga lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter, och där lokala kedjor inte kunde leverera det världen i ett slag behövde, summerade Åsa Kullgren.

Kommuner och regioner är skyldiga att hjälpa varandra vid krissituation.

– Men trots det bedömer utredningen att det finns skäl att inför en skyldighet att hjälpa varandra, det vill säga kommuner och regioner, i en situation som skulle bli av allvarligare slag och det är här nytt i utredningen.

Trappa av åtgärder

Åsa Kullgren beskriver utredningens förslag som en trappa som ska hantera stora störningar som uppkommer i samband med en kris eller krig. Utgångspunkten är att regionerna alltid ska ge även vård där en måttlig fördröjning kan leda till svåra konsekvenser för patienten. Regionerna själva ska göra bedömningen att om när de inte själva kan leva upp till det kravet.

I ett läge där det inte heller med frivilliga insatser från andra kommuner och regioner går att utföra nödvändig vård ska regionen anmäla det till regeringen, eller till den myndighet som regeringen delegerat uppgiften till. Den myndigheten ska då kunna besluta att en region är tvungen att bistå en annan region.

Om krisen är så omfattande att det inte går att häva situationen ens med resursutjämningssystemet så får myndigheten utlysa katastroftillstånd i vården. I det läget kan det bli fråga om att göra prioriteringar även mellan de svårast sjuka. Poängen är att det är staten som i det läget fattar det avgörande beslutet.

Om det är flera regioner som inte längre klarar av uppdraget att erbjuda nödvändig vård så kan beslutet bli att en region ska hjälpa den region som har störst behov.

– Det handlar helt enkelt om att rädda liv över hela landet, och att utjämna vårdresurserna i ett väldigt svårt läge, säger Åsa Kullgren.

Bättre läge nästa gång

Coronapandemin visat att finns en stor vilja att hjälpa varandra mellan regioner, konstaterade Åsa Kullgren. På en fråga under presskonferensen medgav hon att det inte funnits någon situation under den gångna pandemin där utredningens förslag skulle ha gjort någon skillnad.

– Men det viktiga är att få det här på plats så att vi är i en bättre situation nästa gång.

Kullgren har i ett tidigare betänkande inom ramen för utredningen bland annat föreslagit en ökad lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsprodukter och att det ska inrättas särskilda beredskapsapotek.

– Jag tror framför allt att det förra betänkandet skulle ha haft stor betydelse. Att man hade haft en bättre situation att fördela skyddsutrustning ut till olika verksamheter. Det var ju både regioner men framför allt kommuner som hade en brist. Så där hade det haft betydelse.

Socialminister Lena Hallengren som tog emot utredningens förslag slog fast att regeringen vill att sjukvårdens alla resurser ska kunna användas i kris och krig, oavsett om de är offentliga eller privata, regionala eller kommunala. Något förslag som rör privata vårdgivare finns dock inte med i utredningens förslag.