Utredaren Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholm, överlämnade utredningen till socialminister Jakob Forssmed.
Systemet för att förskriva läkemedel bygger till stor del på tillit. Läkare har fri förskrivningsrätt och förväntas ordinera läkemedel som omfattas av den statliga läkemedelsförmånen på ett korrekt sätt. När socialminister Jakob Forssmed tog emot utredningen på en pressträff underströk både han och utredaren Anders Ahlsson att de flesta förskrivare också hanterar systemet på ett seriöst och bra sätt.
Samtidigt har tidigare kartläggningar av Socialstyrelsen och en utvärdering av Riksrevisionen pekat att missbruk av systemet förekommer. Under pressträffen nämndes diabetesläkemedel som skrivs ut inom förmån för viktminskning och läkemedel med botulinumtoxin som förskrivs inom skönhetsvård.
Myndigheter, främst Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), behöver bättre verktyg för effektiv tillsyn och uppföljning. Regeringen tillsatte därför en utredning för att analysera hur systemet för läkemedelsförskrivning kan stärkas för att motverka felaktig användning av läkemedel och missbruk av läkemedelsförmånerna.
– Oegentlig läkemedelsförskrivning kostar det allmänna flera hundra miljoner kronor per år enligt våra beräkningar och det är vår bedömning att det har ökat över tid. Det riskerar att rubba allmänhetens förtroende och det innebär även patientsäkerhetsrisker, sade utredaren Anders Ahlsson.
Jakob Forssmed sade till Life-time att han ser att utredningsförslagen kan ge större möjlighet till uppföljning både på individ- och systemnivå:
– Det är en lite mer riskbaserad tillsyn när vi ser att det läcker ur systemet, att man kan upptäcka problem tidigt istället för långt i efterhand. Vi får också bättre och större möjligheter att följa hur förskrivning av olika läkemedel ser ut på systemnivå. Det är något som jag menar blivit alltmer uppenbart att vi har saknat. Vårt system både när det gäller förskrivning och läkemedel i övrigt är inte riktigt i takt med tiden, sade Jakob Forssmed.
IVO ges större möjligheter
Utredningen föreslår att IVO ska få större möjligheter till en mer effektiv tillsyn av hur läkemedel förskrivs inom läkemedelsförmånen. I dag har IVO endast tillgång till uppgifter om vissa förskrivningar, exempelvis narkotiska läkemedel, och utredningen föreslår att IVO ska ges tillgång till uppgifter om all förskrivning inom förmån.
IVO ska också interimistiskt kunna fatta beslut om att dra in en läkarlegitimation eller begränsa förskrivningsrätten för en enskild läkare under tiden en utredning pågår. De beviskrav som ska gälla för IVO i sådana situationer ska också sänkas från ”sannolika skäl” till ”grundad anledning”.
– Vi har i dag alldeles för långa handläggningstider och behöver fatta snabbare beslut vid uppenbar oegentlig förskrivning, sade Anders Ahlsson.
TLV ska också ges tillgång till fler uppgifter om läkemedelsförskrivning för att kunna utveckla sin tillsyn och uppföljning. Det gäller bland annat så kallade extempore-läkemedel som bereds via apotek, ett område där oegentligheter konstaterats. TLV ska även få möjlighet att kunna följa upp subventionsbeslut på ett bättre sätt.
Arbetsplatskod blir förmånskod
Systemet med arbetsplatskoder har visat sig underlätta missbruk av läkemedelsförmånen. En arbetsplatskod ska finnas på receptet för att det läkemedel som förskrivs ska kunna omfattas av högkostnadsskyddet. I dag kan en läkare ha ett stort antal arbetsplatskoder och använda dessa för att sprida ut felaktiga förskrivningar på olika koder för att försvåra tillsyn och kontroll.
Utredningen föreslår att arbetsplatskod ersätts med det nya begreppet förmånskod. En ny bestämmelse innebär att respektive region ska besluta om utformning och tilldelning av förmånskoder till fysiska förskrivare och till vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård i regionen. Regionerna ges också befogenhet att återkalla en förmånskod om förskrivaren inte längre är bosatt i regionen eller om en vårdgivare inte längre har verksamhet där.
Läkemedelsverket, IVO och TLV ska få ett gemensamt uppdrag att utveckla samverkan kring tillsyn och uppföljning av läkemedelsförskrivning. Uppdraget ska inkludera former för informationsdelning mellan myndigheter och regioner.