USA-politik oroar regeringen

Trump-administrationens agerande har på kort tid skapat en turbulens inom hela läkemedelsområdet som även historiskt sett är utan jämförelse. Via presidentordern Most Favored Nation (MFN) pressas läkemedelsföretagen att fatta beslut om mycket stora prissänkningar på läkemedel i USA. Samtidigt har tullar på 15 procent införts på importerade läkemedel. Administrationen har också pressat läkemedelsföretag att på mycket kort tid påskynda, utöka, eller alternativt fatta helt nya beslut om investeringar i forskning, utveckling och produktion i USA.

Läkemedelsbranschen varnar för att utvecklingen kan få dramatiska konsekvenser för Sverige och Europa när företagen på olika sätt försöker förhålla sig till och parera de tvära kasten från USA. Storbritannien har redan fått erfara att ett antal större företagsinvesteringar har dragits tillbaka, och branschen menar att ytterligare investeringar kan flyttas till USA på Europas bekostnad.

Bekymmersam utveckling anser Jakob Forssmed

Socialminister Jakob Forssmed, som ansvarar för läkemedelsfrågorna i regeringen, betecknar i en intervju för Life-time.se utvecklingen inom läkemedelsområdet som bekymmersam:

– V har ett förändrat läge kring läkemedelsfrågorna som vi behöver ta på stort allvar. Det är bekymmersamt med den politik som bedrivs genom olika ställningstaganden från den amerikanska administrationen. Vi behöver därmed också i snabbare takt göra det arbete som behövs kring att bli ännu bättre som life science-nation, främja innovation, främja fler kliniska prövningar till exempel, och en snabbare marknadsintroduktion av framsteg som forskas fram i Sverige. Alltså att de används i ett snabbare skede i hälso- och sjukvården, säger Jakob Forssmed.

Det som framför allt driver Trump-administrationen är att få till kraftiga prissänkningar och balansera om kostnaden för forskning och utveckling av nya läkemedel så att Europa finansierar sin andel. Den amerikanska andelen av både kostnad och risk för detta har under lång tid varit högre än den europeiska, samtidigt som europeiska länder gynnats av att få tillgång till nya läkemedel. Priserna i USA ligger generellt betydligt högre än i Europa och enligt MFN ska priserna ner till de nivåer som finns i G7-länderna samt Schweiz och Danmark. De senaste månaderna har överenskommelser om prissänkningar gjorts mellan USAs regering och flera stora företag. Bland dem Pfizer, AstraZeneca, Eli Lilly och Novo Nordisk.

Europa måste ta sin andel

Vid ett seminarium nyligen på Stockholms Handelskammare menade Emelie Antoni, styrelseordförande för Lif och Nordenchef för AstraZeneca, att vi framöver säkerligen kommer få se fler negativa besked kring priser och investeringar.

– I USA är man trött på att stå för majoriteten av kostnaderna och riskerna som det innebär med forskning och utveckling av nya läkemedel. Man vill se en helt annan utjämning av bördan och tittar då på Europas välståndsländer och tycker att Europa får ta sin fair share, sade Emelie Antoni vid seminariet.

Socialministern träffade Lifs styrelse

Lifs styrelse, som består av svenska vd:ar för globala läkemedelsföretag, träffade nyligen Jakob Forssmed för att förmedla hur företagen ser på konsekvenser av den amerikanska politiken. Socialministern fick en allvarlig lägesbild, men även besked kring att företagen ser Sverige som en betydande life science-nation:

– Det var en bild av hur det ser ut i deras respektive bolag. Hur besluten, inte minst från amerikansk administration, påverkar förutsättningarna. Det här är globala bolag som också internt i sina sammanhang behöver motivera varför de ska finnas eller bedriva en viss verksamhet just i Sverige, säger Jakob Forssmed till Life-time.se.

– Men det som också var påtagligt för mig var att de här bolagen verkligen vill satsa i Sverige. Man ser Sveriges kompetens, och goda förutsättningar i allmänhet för att bedriva forskning och utveckling som väldigt viktiga. Så jag har goda förhoppningar om att vi från regeringens sida tillsammans med bolagen ska kunna göra att Sverige bibehåller och förbättrar sin position som life science-nation, också i det här lite nya landskapet.

Lifs ledning har lyft fram att man får signaler från medlemsföretag om att lanseringar i Sverige av nya läkemedel bromsas, eller helt stoppas. Skälen bakom är att Sverige anses generellt ha en restriktiv syn på nya innovativa läkemedel, samt att företagen befarar att Sveriges förhållandevis låga priser skulle kunna bli normerande för USA. Den amerikanska politiken kan slå hårdare mot mindre marknader i Europa som Sverige.

Frågan är hur en sådan utveckling kan undvikas. Jakob Forssmed pekar på en balansgång vad gäller prissättning, men framför allt på att systemförändringar är nödvändiga:

– Det är ju väldigt viktigt att vi som skattebetalare vet att vi betalar rimliga priser för läkemedlen. Men sen behöver man se över att det också finns drivkrafter för innovation och marknadsintroduktion. Jag ser framför mig att vi behöver se över systemet för att göra det mindre komplext, men också tydligare på vilka grunder fattar vi beslut om priser. Det finns en del att göra och det behöver ske relativt skyndsamt givet hur omvärlden förändras, säger Jakob Forssmed.

Vad är det som främst behöver göras enligt din mening?

– Jag tror vi behöver se över det rätt komplexa system vi har för att fatta beslut om läkemedel i Sverige, hur de ska ingå i olika typer av subventioner. Det finns ett bekymmer med att det är olika system för olika vårdnivåer. Den komplexiteten bidrar inte till att det blir enklare för läkemedelsföretag att introducera läkemedel i Sverige, säger Jakob Forssmed.

Under sin tid som sjukvårdsminister var det Acko Ankarberg Johansson som ansvarade för läkemedelsfrågorna. Hon har vid flera tillfällen tidigare i år meddelat att en större läkemedelsutredning kommer att tillsättas och att arbete pågår på departementet med att ta fram direktiv till utredningen. Det är oklart i vilken mån de snabba globala förändringar som blivit följden av USAs politik påverkat denna planering. Jakob Forssmeds besked i intervjun för Life-time antyder såväl en långsiktig översyn av hela läkemedelssystemet som åtgärder på kortare sikt.

Myndigheten TLV har i uppdrag att begränsa kostnadsökningar på läkemedel. Borde de inte i stället ha ett innovationsuppdrag för att kunna implementera läkemedel snabbare?

– Jag tycker inte det är konstigt att myndigheter i allmänhet har uppdrag att begränsa kostnadsökningar. Det kommer säkert vara en diskussion med branschen om vad de rimliga kostnaderna för detta är. Men jag ser också bekymren med hela systemet. Hur komplext det är, hur beslut fattas och på vilka grunder de fattas, vad man väger in i besluten. Det behöver vi verkligen fundera på, säger socialministern.

– En sak jag vill lyfta fram är att vi behöver fler kliniska prövningar i Sverige. Där satsar vi nu rejält med resurser och etablerar ett partnerskap också med olika aktörer för att få fram fler kliniska prövningar. Det är väldigt viktigt för att Sverige ska bibehålla sin position, säger Jakob Forssmed.