Vaccin utgör en viktig del av en nationell pandemistrategi, enligt en statlig utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier.
Utredningen, ledd av professor Jan Albert, har haft i uppdrag att se över smittskyddsregleringen och ge förslag för bättre anpassning till situationer med omfattande smittspridning.
– Vaccin och läkemedel ingår inte specifikt i vårt uppdrag men det är helt ofrånkomligt att ha med det i en sådan här pandemistrategi för att det är så viktigt, fastslog Jan Albert när utredningens förslag presenterades.
Minskade dödligheten
Att vaccin var den mest effektiva medicinska smittskyddsåtgärden för att begränsa effekterna av en pandemi hos befolkningen syntes inte minst i den minskade dödligheten under pandemins senare vågor.
Statistik från Folkhälsomyndigheten visar på två kraftiga vågor med hög dödlighet och stor belastning på sjukvården under våren 2020 och vintern 2020-2021.
– Men trots att vi hade en kraftig smittspridning under senare tillfällen så var antalet dödsfall mycket lägre och det faktumet består till stor del på vaccinet, sade Jan Albert, som är professor i smittskydd vid Karolinska Institutet.
Jan Albert konstaterar i en intervju med Life-time att pandemin satte ljuset på vikten av att ha beredskap för läkemedel inklusive vacciner.
– Och det var på sätt och vis ett område som var identifierat tidigare, men då var fokus väldigt mycket på influensa som setts som den största risken framöver. Det gäller inte bara i Sverige utan också internationellt.
Tillgång till vacciner och andra läkemedel bör därför ingå i en nationell pandemistrategi.
Föreslår nya lagar
Pandemin visade att smittskyddslagstiftningen inte var anpassad för situationer med omfattande smittspridning av en ny samhällsfarlig sjukdom. Heroiska insatser gjordes av hälso- och sjukvårdspersonal men det var tydligt att det inte fanns beredskap för en pandemi av den här karaktären, påtalade socialminister Jakob Forssmed i samband med överlämnandet. Det saknades också lagstiftning för att möjliggöra beslut om olika samhällsinriktade smittskyddsåtgärder som behövs vid pandemihantering.
Utredningen föreslår en ny lag som ger regeringen möjlighet att snabbt agera och föreskriva om smittskyddsåtgärder i samhället vid en pandemi, och lagändringar för att möjliggöra storskalig testning och smittspårning. Lagen har likheter med de tillfälliga lagar som gällde under pandemin.
Viktigt utveckla och följa upp
När det gäller tillgång till vaccin och läkemedel har flera åtgärder redan genomförts, och fler förbereds, både i Sverige, Europa och inom WHO. I Sverige har Folkhälsomyndigheten bland annat fått i uppdrag att säkerställa tillgången till vaccin och att hålla beredskapslager för vissa vacciner. I arbetet ingår att hantera avtal för covid-19-vacciner och ha garantiavtal för influensa- och pandemivaccin. Mycket är alltså redan gjort sedan pandemin, men det är viktigt att bibehålla, utveckla och följa upp ansvarsområdena, och utredningen pekar därför på områden där det behövs fördjupat arbete.
Folkhälsomyndigheten har också i uppdrag att säkerställa tillgång till vissa antibiotika, vilket också kan komma att inkludera beredskap för andra pandemier än de som orsakas av influensavirus. En säkerställd tillgång förutsätter att regeringen ger myndigheten ett specifikt uppdrag och medel för inköp, skriver utredningen.
Det är också viktigt att ha lager av antivirala läkemedel för att förkorta och mildra sjukdomsförlopp. Kliniska studier visar att antivirala läkemedel kan minska sjukdomstiden vid säsongsinfluensa med i genomsnitt en dag. Vid en pandemi kan ett förkortat sjukdomsförlopp ha stor effekt på samhällsnivå. Det är därför viktigt att regionerna har beredskap i fråga om antiviraler och antibiotika.
Flera fokusområden
Utredningen har identifierat flera fokusområden som bör ingå i en nationell pandemiberedskap. Det handlar, förutom vaccin och läkemedel, om tydligare ansvarsfördelning och beslutsfattande, stärkt laboratorieberedskap, identifiering av riskgrupper, forskning som bidrar till stärkt pandemiberedskap och stärkt nationell dataförsörjning för övervakning och forskning vid pandemier.
Nästa pandemi kommer sannolikt också uppstå i samband med att virus överförs från djur till människa, konstaterar utredningen. Den bedömer därför att det är viktigt med samverkan kring smittämnen som har zoonotiskt ursprung och zoonoser, men också att aktörer som arbetar med smittämnen och pandemier i ett bredare perspektiv, som lärosäten, professionsföreningar och statliga forskningsfinansiärer, ingår i strategiarbetet.