Cancerfondens ordförande Ulrika Årehed Kågström lyfte vid en pressträff fram nya data om framtida samhällskostnader för cancer.
Cancerfonden lyfte vid en pressträff samtidigt fram nya data om framtida samhällskostnader för cancer och stora regionala skillnader på cancerområdet.
I stora drag får förslaget till nationell strategi från utredaren, professor Mef Nilbert, beröm med dess inriktning på att fånga in hela ”cancerkedjan” – från preventiva åtgärder till livskvalitet för canceröverlevare – och att en jämlik vård betonas.
Men Cancerfonden ställer sig frågande till att krisberedskap inte ges något utrymme i strategin, som man också befarar kan uppfattas mer som en handlingsplan.
– Det är ett problem om det inte blir en tydlig strategi med tydliga, siffersatta och uppföljningsbara mål. Sådana behövs för att kunna följa utvecklingen och analysera behov av ytterligare insatser, säger Sara Johansson, intressepolitisk chef på Cancerfonden.
Vill se ökad ambitionsnivå
Cancerfonden vill även se en ökad ambitionsnivå för att göra Sverige till en ledande europeisk nation inom life science och kliniska prövningar.
Ett område som lyfts fram i Cancerfondens remissvar är att strategin måste säkerställa en jämlik implementering av precisionsmedicin över hela Sverige. Cancerfonden betonar också att antalet kliniska prövningar måste öka som grund för bättre behandlingar och läkemedel.
Vi får ladda upp bifogat dok
Inriktningen speglar de överväganden som Cancerfonden gör för sina forskningsanslag – totalt cirka en miljard kronor per år.
– Flera nya områden som AI-teknik, nya biomarkörer för att upptäcka cancer i ett tidigt stadium och att korta tiden från forskning till vård har nu ökat fokus för vår finansiering, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfondens generalsekreterare
Cancerfonden ser också ett särskilt värde i en uppslutning bakom en ny och uppdaterad cancerstrategi.
– Besegra cancer måste göras tillsammans. Därför måste alla känna ett ansvar för den nationella cancerstrategin. Det ska inte bara vara regeringens strategi utan vår strategi också, säger Sara Johansson.
Samhällskostnader ökar
Beräkningar från Cancerfonden pekar mot att den årliga samhällskostnaden för cancer ökar till mer än 70 miljarder kronor 2050. Antalet nya cancerfall i Sverige väntas då ha stigit till över 100 000 per år.
Cancerfonden beskriver det som en form av brytningstid där utmaningar blandas med utvecklingsmöjligheter. Förebyggande åtgärder bedöms exempelvis ha en potential att minska påverkbara cancerfall med 5 000 per år och spara kostnader för samhället på mer än 3 miljarder kronor.
Samtidigt finns regionala skillnader som behöver hanteras, visar data som Cancerfonden samlat in. Gotland har exempelvis 40 procent högre cancerinsjuknande bland män jämfört med Norrbotten.
En dellösning som lyfts fram av Cancerfonden att öka den nationella styrningen med bland annat ett centrum för cancerscreening
Behöver tänka nytt
Cancerfonden menar också att omvärldsläget gör att Sverige och Europa måste tänka i nya banor kring forskning och att utveckla cancervården.
Negativa faktorer är den globala konfliktnivån som kan påverka internationella forskningssamarbeten, risk för minskad tillgång till viktig teknik som AI samt neddragningar i USA av cancerforskning och kliniska studier.
– Även om svensk och europeisk forskning fortfarande står stark, måste vi vara beredda på att forskningsläget förändras. De internationella samarbeten som varit bas för forskningsgenombrott är inte längre en självklarhet. Om andra tar ett steg tillbaka, måste Sverige och Europa ta ett kliv fram, säger Ulrika Årehed Kågström.