Mats Gudmundsson och Linda Ihrlund
Mats Gudmundsson är onkolog och medicinsk terapiområdeschef på läkemedelsföretaget Roche, men även ordförande i Expertnätverk Cancer inom LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Han talar om olika faser av läkemedelsutveckling inom cancer: cytostatikafasen som nu övergått i målinriktade läkemedel och immunterapier.
Att döda eller kontrollera?
Klassisk cancerbehandling handlar om att döda tumören genom att man sätter in cytostatika (ett eller flera). Ser man att en tumör börja växa under behandlingen sätter man ut den och provar en annan behandling.
Tillägget av de nya läkemedlen till behandlingsarsenalen öppnar möjligheten att göra cancer till en kronisk sjukdom som kan kontrolleras. Det innebär en revolution av själva grunden för onkologin.
– Det är som med hiv-läkemedlen för tjugo år sedan. Vi botar inte sjukdomen, men patienten kan leva längre med ett ofta normalt liv med tumören under kontroll, säger Mats Gudmundsson.
Målinriktade läkemedel
Sedan många år tillbaka ägnas mycket kraft åt kartläggning av markörer i form av mutationer i tumörers signalvägar. Därmed har angreppspunkter för nya målinriktade läkemedel hittats. Det har kanske funnits en övertro på att cancersjukdomar skulle kunna botas när man väl kartlagt dessa signalvägar och utvecklat läkemedel att angripa enstaka mål för att oskadliggöra tumören.
– Verkligheten visade sig vara mer komplex än så. I tumören finns ett intrikat samspel mellan olika signalvägar och de kan förändras i takt med att patienten genomgår behandlingar, säger Linda Ihrlund, medicinsk terapiområdeschef på Roche och som tidigare bland annat har forskat inom experimentell onkologi på Radiumhemmet i Stockholm.
– Vår kunskap kring tumörcellsignalering ökar dock snabbt och ju mer vi lär oss desto mer effektivt kan vi skräddarsy behandlingen. Idag kan vi slå mot flera olika nivåer inom samma signalväg och det finns stora möjligheter att vidareutveckla effektiva kombinationsbehandlingar med flera olika läkemedel som slår mot olika mål i tumören, säger Linda Ihrlund.
Ofarlig tillväxt?
Nya behandlingsalternativ ställer också nya krav på hur man utvärderar effekten av läkemedlen. Exempelvis vid behandling med de nya immunterapierna kan tumören inledningsvis fortsätta växa och effekten på tumören ses först senare i behandlingen
– Att avsluta behandlingen när tumören växer är en standardregel vid traditionell behandling. Detta eftersom cytostatika har många biverkningar som man vill undvika om behandlingen inte har effekt. Att vänta ut sena effekter av läkemedel strider mot det klassiska sättet att behandla tumörer medicinskt, säger Mats Gudmundsson.
I takt med utvecklingen inom immunterapiområdet har nya kriterier för röntgenutvärdering utvecklats, det innebär ett nytt sätt för de behandlande läkarna att resonera och illustrerar hur vården ständigt måste uppdatera sina rutiner när nya behandlingsalternativ blir tillgängliga, säger Linda Ihrlund.
Nya utmaningar
Även om det kan tyckas paradoxalt så har den framgångsrika cancervården skapat utmaningar av en ny karaktär. Allt fler patienter överlever och det innebär mer arbete med uppföljande kontrollbesök och registrering av data utan att cancersjukvården fått mer resurser till vård av kronisk sjukdom. I den situationen är det begripligt, menar Mats Gudmundsson, att vården inte hinner ta till sig ännu mer information om nya behandlingar och möjligheter; man har helt enkelt redan mer än fullt upp med arbetsuppgifter.
– Med de nya rutinerna för ordnat införande, och att i princip alla patienter ska engageras i studier, kommer ytterligare krav på registrering av data, säger Mats Gudmundsson.
Han efterlyser att perspektivet hur man ska säkra datainsamlingen tas med redan när studier planeras. Idag finns nya metoder för patienter att med smarta mobiltelefoner, klockor och andra tekniska hjälpmedel samla in data som kan skickas vidare. Andra hjälpmedel kan förbättra användningen av läkemedlet genom att patienten påminns via telefonen när det är dags att ta läkemedlet.
– Kanske ska vi företag ta fram appar som används tillsammans med läkemedlet, säger han.
Hur mår patienten i denna stund?
När sjukdomar går in i en kronisk fas blir det viktigt hur patienten mår och biverkningspanoramat på lång sikt får större betydelse jämfört med vid kortare behandlingstider. Ytterligare en aspekt är att det kan behövas särskilt stöd och information till cancerpatienter som lever ett vanligt liv och kanske distanserar sig från den dagliga behandlingen.
– Det finns exempel på patienter som efter flera års behandling mår bra och själva avslutar sin behandling vilket ofta leder till återfall. Det visar att både cancervården och företagen i framtiden måste hantera nya aspekter. Vid kronisk sjukdom måste behandlingen skräddarsys individuellt och patienten kontinuerligt övervakas under lång tid. Då blir det allt viktigare att hitta former för detta som är smidiga och lätta för patienterna att hantera, säger Linda Ihrlund.
Livskvalitet har stor betydelse
Omvårdnad och stöd för att upprätthålla cancerpatienters livskvalitet kan ha stor betydelse för hur framgångsrik behandlingen blir. Det finns inte mycket forskning på det området men studier på lungcancerpatienter visar att bästa möjliga stöd, så att patienter inte har ont och håller sin vikt, gav avsevärt bättre överlevnad än en vård som "bara" bestod av bästa tillgängliga medicinska behandling.
– Kan vi dessutom få med sådana delar i studierna så kan vi maximera nyttan av behandlingen, säger Mats Gudmundsson.