– Vi måste investera i klinisk forskning för att få en bra vård i morgon

Dagens Medicins Forskningsdag den 30 januari 2014 inleddes med fyra perspektiv på de villkor som gäller för forskning och innovation i sjukvården. Utrymmet för klinisk forskning och kliniska prövningar har pressats tillbaka under lång tid. Men det finns också exempel på hur goda idéer tas omhand och kan utvecklas till fungerande produkter. Först ut var Boel Mörck, verksamhetschef på reumatologkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes specialitet har genomgått en stor förändring under de senaste decennierna – från en huvudsaklig inriktning mot rehabilitering av patienter som var starkt påverkade av sin reumatiska sjukdom till dagens fokus på immunologi och inflammation. Och en behandling med antikroppar som radikalt förändrat situationen för patienterna till det bättre. Fram till en bit in på 2000-talet var forskningen på kliniken mycket laboratorieinriktad med grundforskning kring mekanismer och prekliniskt inriktad forskning. Successivt växte det fram ett behov av kliniska observationsstudier. – Dels hade vi nya dyra läkemedel och dels började vi behandla smala sjukdomar där det inte gjordes randomiserade kontrollerade studier. Vi frågade oss: hur ska vi behandla de här patienterna? Vårt svar blev observationsstudier, sade Boel Mörck. Visst hade man även tidigare gjort kartläggningar av behandlingar på kliniken, men eftersom resultaten inte publicerades kunde man inte dra lärdomar från dem – vilket var dåligt både för patienter och för vården.

Det ska vara okej att investera i sjukvården

En av utmaningarna för sjukvården är att det ska vara okej att investera för framtiden, menade Boel Mörck. Det talas allmänt om att skattepengar ska gå direkt tillbaka till skattebetalarna i form av vård idag. – Jag tycker att det är en felsyn. Visst ska vi ge en bra vård idag, men vi måste också investera för att få en bra vård i morgon. Vi måste också inrätta fler tjänster där forskning ingår. På Sahlgrenska finns forskar-AT och forskar-ST. Jag vill också att det inrättas avdelnings- och överläkartjänster men också sjukskötersketjänster med forskning inbakad i tjänsten. Vi ska inte behöva diskutera anställningsstopp eller att forskning ”stjäl” tid från vården. Forskningen ska vara en självklar del av vården, sade hon. När det pågår kliniska prövningar är forskningssjuksköterskor betalda av läkemedelsföretag. Boel Mörck efterlyste ett system där företagen betalar en fast avgift för forskningssköterskornas löner även mellan kliniska prövningar – då kan fasta tjänster inrättas.

Inte utbildade för att driva kliniska studier

Ola Winqvist är professor i cellulär immunterapi vid Karolinska Institutet. Han och hans forskargrupp fick även Athenapriset 2013. Idén att ta ut blodet från kroppen hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och leda det genom en kolonn där skadliga celler filtreras bort kan tyckas enkel, men då började problemen, eller möjligheterna, konstaterade Ola Winqvist. – Hur omformar man en idé till en klinisk prövning efter att den visat sig funka i provrör – det ingår ju inte i läkarutbildningen. Akademisk stödstruktur, stöd från sjukvården, stöd från finansiärer och myndigheter med flera intressenter behövs för att skapa bra kliniska studier och för att driva en idé fram till en utvecklad produkt.

Starta företag

– Det är oerhört komplext att hålla ihop och jag fick ganska sent rådet att starta företag – för en del forskningsstöd krävs att man är ett litet eller medelstort företag. Det finns också olyckliga motsättningar, menade Ola Winqvist. Från akademin kan man höra misstänksamma röster om vad man håller på med. Från sjukvården kan det komma röster om att ”så bra att du driver företag, då kan jag sälja patienter till dig…” – Vi har ett fantastiskt system men det är inte så följsamt. Translationell forskning är ungefär som ryska författare. Många pratar om dem, men det är få som har orkat läsa dem. Många pratar om translationell forskning, men det krävs så mycket för att kunna genomföra det, sade Ola Winqvist. Ett hinder för translationell forskning, det vill säga patientnära forskning som utgår från patienters hälsosituation, är att det inte längre finns ”luft i” sjukvårdsorganisationen där man kan driva utveckling, menade Ola Winqvist.

En forskande undersköterska går mot strömmen

Maria Jansdotter är undersköterska och en av grundarna av KAM Care Design som utvecklar ”ekologiska omvårdnadsprodukter för prematura och nyfödda barn”, bland annat textilier för kängurumetoden. Produkterna utvecklades i arbetet med för tidigt födda barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Verksamheten startade 2006 och fram till årsskiftet arbetade Maria Jansdotter kvar på sjukhuset på halvtid, men nu ägnar hon hela arbetstiden åt företaget. En svårighet som hon och hennes kollega Karin Holmgren upplevde var att undersköterskor traditionellt inte betraktas som innovatörer – Undersköterskor står lågt i sjukvårdens hierarki. Ingen förväntar sig att vi ska utveckla de grejer som vi gjort. Vi förväntas vårda barnen. Men vi har haft två starka chefer som varit ett stort stöd för oss, sade Maria Jansdotter.

Samverkan livsviktig för virusföretag

Anders Kärnell är medicinsk chef på företaget Medivir som bildades för 25 år sedan efter att dåvarande Astra lagt ner sin virusforskning. Företaget har från grunden utvecklat ett läkemedel mot hepatit C, simeprevir, som nu är på väg ut på marknaden i USA, Kanada och Japan. I Europa pågår processen för ett godkännande. Han betonade hur viktigt samarbetet med sjukvården är i olika skeden av utvecklingen. I tidiga stadier var det nödvändigt att ha möjlighet att i laboratoriet testa effekten av de kandidatsubstanser på olika virusvarianter som man kunde få från sjukhusen. – Och i senare faser är det angeläget att svenska patienter ingår i kliniska prövningar så att sjukvården kan få erfarenheter av nya behandlingar, sade Anders Kärnell. Kontakten med såväl akademin som med sjukvården är ovärderlig för Medivir. – Utan kompetensen i sjukvården och akademin står vi oss slätt. Eftersom kontinuiteten är väldigt viktig för industrin tror jag att vi kan diskutera Boel Mörcks förslag om att inrätta särskilda tjänster för forskningssjuksköterskor. För företagen är det värsta som kan hända om det byts personal hela tiden, sade Anders Kärnell.

Detta är den första artikeln av tre med referat från Dagens Medicins forskningsdag den 30 januari 2014. Övriga artiklar: Staten storsatsar, men samarbetet mellan alla parter måste stärkas Kan innovationer i sjukvården fungera som spjutspetsar mot framtiden?

Bilder

Gruppbild från forskningsdagen. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Boel Mörck. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Ola Winqvist. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Maria Jansdotter. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Anders Kärnell. Foto: LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)