Den snabba utveckling som pågår inom cancerområdet mot alltmer skräddarsydd behandling innebär stora förändringar för hälso- och sjukvården. På det ledande cancerföretaget Roche anser man dock att utmaningen handlar mer om cancervårdens organisation och mindre om hur sjukvården ska ha råd med nya målsökande cancerläkemedel.
Att cancer dominerar syns tydligt i de globala läkemedelsföretagens forskningsbudgetar. Över 40 procent av forskningsmedlen går till cancerområdet, vilket i ökande takt leder till nya läkemedel mot olika cancersjukdomar. Hos Roche går inte mindre än cirka hälften av de totalt 60 miljarder kronor man lägger på forskning och utveckling till cancerområdet.
Mats Gudmundsson, onkolog och medicinsk chef på Roche, menar att en av de stora utmaningarna för hälso- och sjukvården handlar om hur nya läkemedlen inom cancerområdet ska ta plats bland traditionella behandlingar som kirurgi, strålning och cytostatika (cellgifter).
Ändrad strategi även i behandlingen
Med det gamla synsättet eftersträvar man att tumörens storlek ska minska och att man ville undvika att resistens ska uppstå mot de läkemedel som finns till hands. De nya målinriktade läkemedlen har helt andra verkningsmekanismer och resistensproblematiken är inte ett problem på samma sätt, utan det är tiden som en patient står på behandlingen som ger ökad överlevnad.
– Vi är vid ett vägskäl i dag. För att kunna utnyttja den fulla potentialen hos nya målsökande läkemedel måste vi ändra behandlingsstrategin mot skräddarsydd behandling, säger Mats Gudmundsson.
Finns det en kostnadsexplosion?
Debatten är ibland livlig kring kostnader för nya cancerläkemedel, och varningar framförs om en kostnadsexplosion för sjukvården. Men den statistik som finns stödjer inte detta. Trots att många nya läkemedel lanserats har kostnadsökningen de senaste fem åren för cancerläkemedel stannat på tre procent.
En
ny rapport från IHE, Institutet för hälsoekonomi, som jämför cancervården i fyra europeiska länder visar också att Sverige använder nya cancerläkemedel i mindre utsträckning än i Tyskland och Frankrike. Svenska patienter kan få vänta i ett till två år på läkemedelsbehandlingar som redan används i andra länder.
Helena Anderin, chef för externa relationer på Roche, menar att det är viktigt att se de nya läkemedlen ur ett längre perspektiv. Den utveckling vi ser sker i små steg, men tittar man tio år tillbaka visar uppföljningar en betydligt ökad överlevnad för många patienter.
– Det händer så otroligt mycket inom cancerområdet just nu. Samtidigt är det lite frustrerande att konstatera att Sverige halkar efter andra länder. Det man ofta glömmer i debatten är att de målsökande läkemedlen ofta har ett test som visar vilka patienter där läkemedlet kommer ha bra effekt. Det innebär att man slipper betala för användning på patienter där läkemedlet inte fungerar, säger Helena Anderin.
Många processer tar lång tid
Helena Anderin tycker att landstingen i flera avseenden är på rätt spår med så kallad horizon scanning kring de läkemedel som är på gång, och ordnat införande kring nya viktiga läkemedel. Men alla processer i Sverige som sker efter marknadsgodkännandet från europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tar för lång tid.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, utnyttjar oftast den maximala tiden på sex månader för sina subventionsbeslut, trots löften om snabbare processer. Till detta kommer också handläggningstider inom den landstingsgemensamma granskningsgruppen NLT och införandet på kliniknivå.
– Vi vill ha ett ordnat och snabbare nationellt införande av nya cancerläkemedel, med betoning på snabbare, och att fokus ligger på det värde som läkemedlet tillför. Ett drömscenario är att när ett läkemedel godkänns av EMA så ska det omedelbart vara tillgängligt för svenska patienter. Alla processer ska ha skett parallellt, säger Helena Anderin.
Bilder
Läkemedel. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Mats Gudmundsson. Foto: Privat (omfattas inte av CC. All rights reserved)
