Även AstraZencas anläggning i Mölndal berörs av satsningen.
I framtiden ska genomik, forskning på kompletta genom (arvsmassor), löpa genom allt som AstraZeneca gör. Genom att systematiskt söka efter genvarianter kopplade till sjukdom och hälsa vill företaget hitta nya målmolekyler för läkemedel och öka kunskapen om den exakta biologin bakom sjukdomar. Kartläggningen kan dessutom bidra till att patienter lättare matchas mot kliniska studier, och att läkare kan välja rätt läkemedel och dos utifrån varje patients genuppsättning, meddelar företaget.
– Vi kommer få en större förståelse för vilka gener som är inblandade i olika sjukdomsmekanismer. Det gäller både de gener vi föds med och mutationer vi får, som exempelvis är kopplade till cancer. I dag har det blivit kostnadsmässigt möjligt att sekvensera hela genom i så här stor skala, och analysera data systematiskt, säger Anna Sandström, ansvarig för "science relations" vid AstraZeneca i Sverige.
Kostnaden sjunker
För snart femton år sedan gjordes i USA den första helsekvenseringen av ett mänskligt genom. Arbetet hade då kostat motsvarande tre miljarder dollar och tagit tretton år. I dag kan ett helt genom sekvenseras på tre dagar för tusen dollar.
Kopplingen mellan gen och sjukdom ligger i kroppens proteiner. Våra gener kodar för proteiner, som i sin tur spelar en stor roll för om vi blir sjuka eller friska, och hur vi reagerar på de mediciner vi får. Samma medel och dos som är till hjälp för en patient, kan vara verkningslöst eller ge biverkningar hos en annan.
Vid läkemedelsutveckling kan ett specifikt protein vara målet, eller så kan läkemedlet angripa och förändra något led i en signalkedja som ökar eller minskar kroppens produktion av ett protein. Det är redan vardag för forskande läkemedelsbolag att ett ha ett protein eller en så kallad pathway/signalväg som mål. Men fortfarande finns bara godkända läkemedel riktade mot mindre än 700 proteiner. Det kan jämföras med att vi har omkring 20 000 proteiner i våra kroppar.
Tillgång till miljoner genom
Astra Zeneca och koncernens forsknings- och utvecklingsbolag för biologiska läkemedel, MedImmune, kommer nu att inleda flera nya samarbeten. I USA kommer man att arbeta tillsammans med bolaget Human Longevity Inc., som har ett av den moderna genetikens mest kända namn bland grundarna; Craig Venter, som var en av forskningsledarna vid den första kartläggningen av människans gener. Venters bolag kommer att få tillgång till uppåt en halv miljon DNA-prover som donerats till AstraZeneca i samband med kliniska prövningar.
Human Longevity Inc. kartlägger genomen och utvecklar maskininlärning, mönsterigenkänning och olika analystekniker för att gå igenom materialet. De har själva tillgång till en miljon patientjournaler kopplade till genom- och kliniska data, och dessa kommer AstraZeneca få tillgång till. Dessutom ska Wellcome Trust Sanger Institute i Storbritannien ingå i samarbetet, och The Institute for Molecular Medicine Finland.
Satsningen påverkar Sverige
Även AstraZeneca i Sverige berörs av den nya satsningen, inte minst anläggningen i Mölndal.
– Det här ska bidra till att effektivisera läkemedelsutvecklingsprocessen inom alla våra terapiområden, även de två som leds och drivs från Göteborg. Dessutom kommer det att påverka hur vi lägger upp våra kliniska studier, och hur vi söker godkännande från regulatoriska myndigheter. Eftersom alla delar av innovationsprocessen, från tidig utveckling till produkt, finns i Göteborg så påverkar det stora delar av arbetet där.
AstraZeneca kommer också samarbeta med akademiska forskargrupper runt om i världen för att fördjupa kunskaperna om genomik. Redan pågår flera samarbeten i Sverige med anknytning till området, bland annat med Karolinska Institutet och inom satsningen SciLifeLab.
– Vi har projekt i det häradet, kring bland annat biomarkörer och förståelsen av biologiska mekanismer vid sjukdom. Genomik handlar om att lägga ett pussel – och vi har stora pusselbitar att bidra med härifrån Sverige, säger Anna Sandström.