Annina Graan, chef för forskningsfinansiering på Cancerfonden, och Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden, samarbetar i nya EU-projektet Force.
– Det är ett unikt initiativ som vi knyter stora förhoppningar till – inte bara under projekttidens fyra år utan långsiktigt för att facilitera ett ökat internationellt forskningssamarbete och för att på sikt utöka Force-konsortiet med ännu fler cancerorganisationer, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden.
14 ideella cancerorganisationer från 11 europeiska länder finns med från starten av det nya samarbetet. Från Sverige deltar både Cancerfonden och Barncancerfonden.
Mer nationsöverskridande forskning
EU:s forskningsprogram Horizon finansierar projektets inledande fas fram till en första utlysning av forskningsmedel. Stödet till forskningsprojekten kommer sedan att finansieras av deltagande organisationer och öppnar för mer av nationsöverskridande forskning.
– Det finns en jättestark vilja bland deltagande organisationer att få det här att fungera. Men det är också ett nytt och helt oprövat initiativ och det är väldigt olika organisationer som ska hitta rätt samarbetsformer. Nu kan vi med EU-stöd arbeta fram en modell för hur vi ska samfinansiera forskningsprojekt, säger Kerstin Sollerbrant.
Hon pekar på en viktig skillnad med Force:
– Det är nytt för oss i Barncancerfonden att även finansiera forskning i andra länder. Men vi har en uttalad ambition att öka det internationella samarbetet och ser att samarbete av det här slaget behövs. Oavsett var forskningen bedrivs så kommer det svenska patienter till del och tyvärr har vi fram till nu sett internationella projekt som haltar på grund av svårigheter för vissa länder att få ihop finansieringen till sin del av projektet, säger Kerstin Sollerbrant.
Hon tillägger att det särskilt för barncancerforskning finns fördelar med forskning där flera länder deltar. Patientunderlaget är begränsat i ett enskilt land och barncancer spänner över en mängd olika diagnoser.
Multicenterstudier ger harmonisering
Även Cancerfonden lyfter fram värdet av att underlätta internationellt samarbete och multicenterstudier.
Annina Graan är chef för forskningsfinansiering på Cancerfonden:
– Den här typen av studier är särskilt intressanta inom områden där antalet patienter är få, men även inom andra områden är de viktiga för att åstadkomma internationell spridning och harmonisering av praxis. Satsningen skapar goda möjligheter för svenska kliniker att vara med och utveckla både sin egen verksamhet och skapa klinisk evidens med internationell relevans och stor patientnytta. Internationella forskningssamarbeten påskyndar skapandet av kliniskt relevanta resultat och implementering av nya behandlingsmetoder och arbetssätt. Och det något som vi vill underlätta med denna satsning.
Fördelar med brett samarbete
Cancerfonden betonar också fördelarna med ett brett samarbete mellan enbart icke-vinstdrivande insamlingsorganisationer:
– Det gör att vi kan ha ett tydligt patientfokus i utlysningarna. Vi kommer därför kunna styra finansieringen mot områden med stora medicinska behov, men där utvecklingen av nya behandlingsformer går långsamt idag. Det gäller exempelvis sällsynta och svårbehandlade cancerformer där överlevnaden är låg, säger Annina Graan.
Vilket värde ser ni med att både Cancerfonden och Barncancerfonden medverkar från svenskt håll?
– Att vi är två svenska finansiärer är bra utifrån att vi får en starkare gemensam röst i det gemensamma arbetet så att utformningen av utlysningarna och finansieringsmodellen passar våra svenska förhållanden. Att vi är två aktörer ökar också möjligheten att sprida information om satsningen i Sverige där vi hoppas på stort intresse och deltagande. Samtidigt knyter det våra organisationer närmare varandra, vilket även underlättar samverkan i andra sammanhang.
Kliniska prövningar
Barncancerfonden finansierar i huvudsak forskning för att utveckla nya metoder och läkemedel.
– Här blir det en lite annorlunda satsning på pragmatiska, kliniska prövningar. Frågeställningarna bör komma från vården och ska genomföras under verkliga, vardagsnära förhållanden, säger Kerstin Sollerbrant.
I grunden bygger det på att ge behandlande läkare bättre beslutsstöd utifrån forskning med breda inklusionskriterier som även kan omfatta patienter med fler, underliggande sjukdomar.
– Det kan handla om att jämföra operationsmetoder eller att optimera stråldoser, vilket är särskilt viktigt för barncancerpatienter på grund av risken för sena komplikationer. Andra exempel är att jämföra behandlingar som redan är godkända av exempelvis EMA eller att utveckla redan godkända läkemedel för nya indikationer. Det sistnämnda är extra betydelsefullt för barncancerpatienter som idag ofta behandlas med läkemedel off label, säger Kerstin Sollerbrant.