Den moderna människan alstrar enorma datamängder bara genom att finnas till. Privata och sociala aktiviteter registreras, loggas och sprids på internet. Många kommunicerar via sociala medier etc. Allt fler individer använder smarta telefoner och klockor som registrerar hälsodata kontinuerligt – data som ofta skickas upp i ett diffust ”moln”. Men har alla dessa ostrukturerade data ett värde för att utveckla sjukvården och vårt välbefinnande? Och vem/vad behövs i så fall för att förädla dessa data till användbar kunskap?
För att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården måste ansvariga personer inom hälsa och IT mötas, diskutera och samarbeta i nya banor. Det är en tanke bakom en serie möten som arrangeras av läkemedelsföretaget MSD och Swedish ICT, en grupp forskningsinstitut verksamma inom information och kommunikationsteknik. På ett lunchmöte den 25 november var rubriken ”Watson och InfCare – hur kan de hjälpa patienten?”
I all ostrukturerad data vi individer genererar finns en enorm potential som borde kunna användas i sjukvården, menar Torbjörn Hägglöf, som arbetar på IT-företaget IBM. Men den största delen av all data som berör vår hälsa och vårt mående används sällan när vården bedömer en patient.
– Det är den totala datamängden som definierar vårt välbefinnande. Men bara en tiondel av datapunkter om hälsa och välbefinnande hanteras inom sjukvårdssystemen, kliniska data och liknande. Ungefär 30 procent av våra data kommer från vår arvsmassa. Resterande är mestadels ostrukturerade data från våra aktiviteter i olika sammanhang. Att strukturera och använda delar av dessa datamassor kan vara ett sätt att få en så bra hälsa som möjligt, sade Torbjörn Hägglöf.
Dubbelt så mycket information på 73 dagar
Men inte bara de personnära datamängderna ökar hastigt, konstaterade Torbjörn Hägglöf.
– Det finns indikationer på att den samlade medicinska informationen kommer att fördubblas var 73:e dag år 2020. Att hantera all ny information är en kraftfull utmaning för vården. Och för att skapa nya kunskaper måste vi sortera i dataflödet och till det kan vi behöva hjälp av kognitiva teknologier.
IBM:s kognitiva system heter Watson och kan till exempel på en läkares uppdrag söka fram studier, riktlinjer för vård, kliniska data etc som är relevanta för en viss patient med en viss klinisk frågeställning. Vidare kan systemet föreslå åtgärder i en rangordning. Systemet ”lär sig” över tid på liknande sätt som en individ av sina erfarenheter.
– Tanken med Watson är att öka kunskapsmängden och sedan sända ut kunskapen till berörda parter för att stärka behandling, kvalitet, patientsäkerhet etc. Och det kan göras på tvärs till alla berörda i en behandlingsplan och inte i de stuprör vården ofta bedrivs, sade Torbjörn Hägglöf.
Register bekräftade läkemedels effekter
Ola Weiland är professor och infektionsläkare med fokus på leversjukdomar. Han berättade om InfCare som är ett beslutsstöd och kvalitetsregister för sjukvården. Registret finns i två varianter, ett för hiv och ett för hepatit.
InfCare hepatit är ett kvalitetsregister, ett utbildningsverktyg och en forskningsdatabas. Data från registret användes av SKL, Sveriges Kommuner och landsting och TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, för att följa introduktionen av de nya läkemedlen mot hepatit C som har introducerats under senare år. De nya läkemedlen har totalt förändrat vården av den allvarliga sjukdomen hepatit C.
– Jag har arbetat som läkare i 45 år men har aldrig sett något liknande. Aldrig har ett terapiområde på så kort tid genomgått så snabba förändringar. De nya läkemedlen har högre effekt, kortare behandlingstider och mindre biverkningar. Detta är en dröm för en doktor, sade Ola Weiland.
Ska allt upp i ”molnet”?
Watson Health Cloud är en öppen samarbetsyta. Dit kan privatpersoner ladda upp mina data. De som hanterar kvalitetsregister får gärna ladda upp sina data. IBM samarbetar med Apple kring tjänsten och bland annat deras Health Kit och Research Kit (läs artikel) finns där.
En annan samarbetspartner är företaget Medtronic som låter diabetiker med blodsockermätare hemma skicka sensordata till molnet tillsammans med andra data. – Utifrån informationen personen skickar upp kan denne få förslag till åtgärder som livsstilsförändringar, sade Torbjörn Hägglöf.
Doktorn bättre än molntjänster
Ola Weiland var skeptisk mot att skicka iväg personliga data.
– Jag blir skrämd. Jag skulle aldrig skicka mina data till molnet. Tanken är god att skapa system men de blir alltid sämre än en riktig doktor. Jag har själv försökt skapa ett system som skulle skilja ut patienter med olika leversjukdomar men det blev alltid sämre än när en erfaren läkare bedömde patienterna. Det finns en övertro på system, sade han.
Torbjörn Hägglöf såg ingen motsättning mellan läkares och sjuksköterskors förmåga att snabbt och intuitivt sortera bort det oväsentlig information å ena sidan och kognitiva stödsystem som tränas av experter å den andra. När det gäller molntjänsterna betonade han att det är den enskildes beslut vad hen vill dela med sig av och att molnet erbjuder en möjlighet, inga krav.
– En fördel är att individen får helt nya möjligheter att bidra med data till forskning. Och företag som vi samarbetat med säger att de får tillgång till helt ny information som de annars aldrig skulle få, sade Torbjörn Hägglöf.
Effektiva läkemedel minskade behov av beslutsstöd
På en fråga från publiken svarade Ola Weiland att InfCare hepatit innehåller beslutsstöd.
– Tidigare, innan de nya läkemedlen mot hepatit C kom, hade vi rekommendationer på behandling. Men nu behövs inga råd längre. Alla sjuka kan behandlas och de blir bättre av behandlingen. Detta är nästan science fiction, sade han.
Ola Weiland använder många IT-system i sitt arbete men tycker att administration och insamlande av data under hans tid som läkare har ökat för mycket.
– Jag skulle vilja ta bort 50 procent för att vi ska få en effektiv sjukvård. Vad som kan tas bort varierar mellan olika sjukdomar och det ändrar sig över tiden. För hepatit C kan man idag ta bort alla basdata utom virusdata – men så var det inte förut. För mig har det tagit längst tid att sortera bland all litteratur. Det tar tid att lära sig sortera och är väldigt svårt att åstadkomma elektroniskt. Nu sparar jag mycket tid genom att sortera bort det som är onödigt att läsa, sade han.
Torbjörn Hägglöf instämde i det viktiga att sålla bland data. Men han invände också.
– I framtiden kan vi ha nytta av information som vi sållar bort idag. Därför är det bra om vi samlar in mycket data under förutsättning att det sker på ett automatiserat sätt och att vi inte behöver lägga tid på det. Sedan kan vi låta systemen sålla och spara information som kan bli värdefull för forskning i framtiden.
Bilder
Hälsa möter IT. LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Torbjörn Hägglöf och Ola Weiland. LIF, Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)