Djupare samarbete mellan vård, forskare och industri ska stärka medicinsk forskning

Ett bättre och djupare samarbete mellan olika aktörer som sjukvården, landstingen, staten, universitet, högskolor och näringslivet. Det är en nödvändig förutsättning för att dels den svenska industrin inom livsvetenskaperna ska utvecklas och dels att sjukvårdens kvalitet kan förbättras. USA har stor erfarenhet av så kallade kluster. Vad kan Sverige lära av amerikanska erfarenheter var ett tema för ett seminarium anordnat av läkemedelsföretaget MSD. ALMEDALEN 2013 Seminariet arrangerades i samarbete med Amerikanska Handelskammaren i Sverige och Stockholm Science City under rubriken ”Hur kan Sverige främja framgångsrika kluster inom medicinsk forskning – kan vi lära av USA?”. Michael Rosenblatt är Chief Medical Officer (global medicinsk chef) för Merck som är MSD:s amerikanska moderbolag. Han kunde till exempel berätta om Boston. – Boston har en lång historia med ledande akademiska institutioner och välrenommerade sjukhus med stora resurser för forskning. inte minst viktigt är att det funnits möjligheter till nära interaktion med övriga delar i samhället, sade han. Charles Edquist är professor och verksam vid CIRCLE, Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy, Lunds universitet. Han talade bland annat om tio viktiga aktiviteter/förutsättningar för innovationssystem.

Det räcker inte med forskning

Ofta talar man om innovation när man bara tar med forskning, utveckling och produkter. Men det krävs även organisatoriska förutsättningar, infrastrukturer, nätverk, rutiner, finansiering etc för att åstadkomma ett bra innovationssystem för till exempel ett land. Hur stora satsningar som ska göras på innovation är en politisk fråga. Framför allt är det viktigt att våga satsa offentliga pengar på områden med stor risk för misslyckande. Innovation plågas av osäkerhet, konstaterade Charles Edquist. – Företag är minst effektiva inom områden med osäkerhet och stora risker. En stor del av nuvarande statliga subventioner skulle kunna omfördelas mot satsningar på innovation. En liten satsning i början av en innovationsprocess kan få enorm betydelse längre fram. Staten måste våga satsa på det osäkra, sade han.

(S) fokuserar på innovationens betydelse

Jennie Nilsson är riksdagsledamot (S) och näringspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. – Vi formulerar vår näringspolitik där fokus ligger på innovationens betydelse och strategisk samverkan mellan näringslivet, akademin och politiken med utgångspunkt i att Sverige är ett litet land som måste göra mesta möjliga med de resurser vi har. Sedan vill vi ha ett innovationspolitiskt råd som leds av statsministern, sade hon. Socialdemokraterna är besvikna på regeringens innovationsstrategi, som man anser saknar mätbara och uppföljningsbara mål. – Vi ser den tyvärr som en tunn pappersprodukt och det har en svensk innovationspolitik inte råd med, sade Jennie Nilsson.

Byggde nya storsjukhset nära akademin

Torbjörn Rosdahl är finanslandstingsråd (M) i Stockholms läns landsting, som hyser drygt en femtedel av landets befolkning. Landstinget satsar 2,8 miljarder kronor årligen på forskning. Dessa satsningar görs för att forskning och nya metoder är bra både för patienterna och den ekonomiska tillväxten. – Närheten mellan sjukvården och forskningen är väsentlig. Därför byggs Nya Karolinska på en besvärlig tomt för att få Karolinska Institutet som granne – så det är värt alla extra pengar, sade han. Anders Hamsten, rektor för Karolinska Institutet (KI), konstaterade att det finns 700 mindre och medelstora företag inom livsvetenskaperna i Stockholm-Uppsalaregionen. Dessutom är KI engagerade i en rad samarbetsprojekt med de stora läkemedelsföretagen, bland annat ett samarbete med AstraZeneca värt 100 miljoner dollar. Pengarna ska användas i en gemensam forskningsenhet inom Karolinska Institutet. – Sedan finns SciLifeLab som ska vara en resurs för hela Sverige. Ett ännu större projekt är Biomedicum som ska vara klart till år 2018 och ha plats för 1700 forskare och andra anställda. Det kommer att vara en av Europas största forskningsenheter för grundforskning, sade han.

Staten kan göra mycket mer

Men politikerna skulle kunna göra betydligt mer för att stödja innovationsklimatet inom den akademiska sfären, ansåg Anders Hamsten. – Statens stöd till KI för innovationsprocesser ligger på drygt två miljoner kronor, vilket kan betecknas som försumbart i sammanhanget för en institution med en budget på nära 6 miljarder kronor. Skulle regeringen följa sin egen utredares rekommendation om att stödet för innovationsprocesser borde vara 2 procent av vår forskningsbudget skulle vi hamna på ungefär 100 miljoner, sade han.  

Bilder:

Charles Edquist, Anders Hamsten, Michael Rosenblatt. Foto: LIF Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Jennie Nilsson. Foto: LIF Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0) Torbjörn Rosdahl. Foto: LIF Sten Erik Jensen (CC BY-NC-ND 3.0)