Enklare regler ska öka företagens incitament att investera i forskning och utveckling, hoppas regeringens utredare Fredrik Hammarström, som här lämnar över betänkandet till finansminister Elisabeth Svantesson.
Det så kallade FoU-avdraget innebär att företag som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter för anställda som arbetar med forskning eller utveckling, med i dagsläget motsvarande 20 procent av lönen upp till ett avdragstak på 36 miljoner kronor per år och koncern. Avdraget, som infördes 2014, har lett till att företagen ökat sina utgifter för forskning och utveckling, och att fler forskare anställts.
Sedan införandet har avdraget och taket höjts ytterligare, vilket har lett till att företag som redan gör FoU-avdrag anställt fler forskare än de annars skulle göra. Däremot har avdragen inte lett till att fler företag gjort FoU-avdrag.
Höjt tak gynnar fåtal stora
Utredningen har tittat på om det går att öka avdraget mer och kommit fram till att möjligheterna är begränsade eftersom avdraget inte får påverka den så kallade ålderspensionsavgiften. Att höja eller slopa avdragstaket skulle inte vara ett kostnadseffektivt sätt att öka investeringarna i forskning och utveckling i Sverige. Bara ett fåtal koncerner bedriver så mycket forskning och utveckling i Sverige att de når upp till avdragstaket på 36 miljoner kronor.
– FoU-avdraget finns det inte så mycket beloppsmässigt att göra på. Däremot har vi försökt göra om reglerna så att de blir lite mer lika dem som finns i andra länder, säger utredaren Fredrik Hammarström till Life-time.
Alla brottas med definitionen
Ett mål när avdraget infördes var att reglerna skulle vara enkla och tydliga. Men i stället har de visat sig vara mycket svåra att tolka och tillämpa för såväl företag som Skatteverket, konstaterar utredningen. En förklaring är definitionen av begreppet utveckling är otydlig i reglerna, och det gör det svårt att avgöra om företagen uppfyller kraven för FoU-avdrag.
– Det är jättesvårt att definiera vad som är forskning och utveckling, och det gäller i alla länder. Alla länder brottas med definitionen vad är forskning och utveckling. Vi har försökt rikta in reglerna så att det ska bli lättare än idag, säger Fredrik Hammarström.
Förhoppningen är att regeländringarna ska öka företagens incitament när det gäller att investera i forskning och utveckling men också att de ska gynna företag av olika storlek och i olika branscher som gör FoU-avdrag. Förenklingarna kommer också att gynna små företag mer än stora företag, är slutsatsen.
Frida Lundmark, sakkunnig inom life science på Lif, tycker att förslagen träffar rätt ur de forskande läkemedelsföretagens perspektiv.
– En stor del av företagens verksamhet är kopplad till forskning och utveckling, såväl inom forskning som inom den avancerade läkemedelsproduktionen. Att utvidga och förenkla definitionerna av forskning och utveckling kommer ge effekt. Det skapar utrymme att också inkludera viktig utveckling inom exempelvis avancerad produktion och formulering, säger hon.
Höjt skatteavdrag för experter
Sedan 2001 kan utländska personer med expertkompetens som anställs i Sverige slippa skatta för 25 procent av sin inkomst från arbete, förutsatt att de uppfyller villkoren i expertskattereglerna. Här föreslår utredningen att skattelättnaden höjs till 30 procent av lönen, något som är jämförbart med vad som gäller i andra länder.
Skattereglerna för experter har stärkt svenska arbetsgivares konkurrenskraft, konstaterar utredningen. Men även här är reglerna snåriga, framför allt när det gäller definitionen av vilken kompetens som krävs för att få del av skatterabatten.
Utredningen föreslår i stället att regeln ska gälla alla personer som till väsentlig del arbetar med forsknings- eller utvecklingsuppgifter, vilket väntas inkludera de flesta som redan idag kvalificerar sig för expertskatt.
– Utvecklingen och produktionen av läkemedel är beroende av tillgång till expertis som inte alltid finns tillgänglig i Sverige, säger Frida Lundmark på Lif.
– När vi talar med våra medlemmar är det tydligt att svårigheterna att attrahera och behålla internationell spetskompetens skapar hinder. Förenklingarna gör regelverket mer ändamålsenligt så att företagens möjlighet att rekrytera den kvalificerade arbetskraft som krävs förbättras. Vi behöver de främsta talangerna för att ta svensk life science till en globalt ledande nivå och försvara vår position som innovationsland. Då krävs att vi kan rekrytera internationellt.
Ska även gälla svenskar
Expertskatten ska också kunna gälla svenska medborgare med motiveringen att det är tveksamt om det är förenligt med den fria rörligheten att undanta svenskar. Däremot ska det krävas att man inte bott i Sverige på tio år innan arbetet påbörjas.
– Det kan finnas en poäng att svenskar som har varit bosatta utomlands länge kommer tillbaka till Sverige och för med sig kunskaper som de har förvärvat där. Undersökningar visar att organisationer gynnas av att ta in personal med utländsk expertis, konstaterar Fredrik Hammarström.
Däremot är syftet inte att locka tillbaka svenskar som antagligen ändå skulle flytta hem, oberoende av skattelättnaderna, tillägger han.
Utredningen fick i höstas förlängt uppdrag och ska komma med sitt slutbetänkande senast 19 januari 2026.