Hösten 2016 ska regeringen presentera en ny forsknings- och innovationsproposition. Från olika håll kommer förslag om vad regeringen bör satsa på under kommande år. Nyligen har sex myndigheter presenterat gemensamma förslag för att stärka svensk forskning och innovation i en hårdnande internationell konkurrens. Samtidigt betonas nödvändigheten i ett gränsöverskridande globalt samarbete för att människor i alla länder ska få bättre levnadsvillkor.
Myndigheterna Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet, Vinnova och Energimyndigheten utgår från konstaterandet att forskning och innovation har gått från att vara relativt slutna nationella system till att under de senaste decennierna ha öppnat gränserna för kunskap, talang och resurser. Men globaliseringen ökar också pressen på länder att de utvecklar konkurrensfördelar för att dels förmå studenter, forskare och företag att stanna kvar i landet, dels locka fler forskare och företag från andra länder.
USA stod 2012 för 30 procent av världens samlade forskningssatsningar, EU för 22 procent och Kina för 17 procent, enligt data från Världsbanken. Framförallt länder i Sydostasien satsar stort och regionen är nu störst forskningsmässigt. Kina beräknas ha passerat både EU och USA inom ett decennium och bli den nation som har högst FoU-investeringar. Sverige har minskat forskningens andel av BNP sedan början av 2000-talet, men ligger fortfarande tillsammans med Finland i topp bland EU-länderna med 3,3 procent av BNP.
Företag flyttar FoU-investeringar
De globalt verksamma storföretagen har snabbt anpassat sig till den nya situationen. Tidigare förlades produktion i utvecklingsländer, men numera flyttas även FoU-investeringar dit. Närhet till stora växande marknader i kombination med ökande tillgång till kompetenta forskare ökar attraktionskraften hos utvecklingsländerna.
Sverige tappar mark inte minst på grund av att tillväxten för FoU-investeringar hos företag endast var 0,8 procent per år under perioden 1999-2013 – vilket var avsevärt lägre än de flesta andra OECD-länder.
Flyktingströmmar, klimathot, ekonomiska kriser, ohälsa och bristande tillgång till utbildning ställer krav på alla aktörer att fatta politiska beslut, stimulera innovationer och ny teknik och verka för ändrade livsstilar för att människor ska få bättre levnadsvillkor, anser myndigheterna. Därför finns ytterligare anledning till samordning i ett gränsöverskridande forsknings- och innovationssystem, skriver de i sitt inspel till den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Vision för 2027
Myndigheterna formulerar en vision för Sverige år 2027 som de menar kan nås med stärkta insatser på forskning, högre utbildning och innovation:
- Forskning och högre utbildning har hög internationell kvalitet och bidrar till internationell samverkan kring globala samhällsutmaningar. Svenska forsknings- och innovationsmiljöer är väl integrerade i globala kunskapsnätverk.
- Universitet och högskolor attraherar forskare, studenter och företag. Verksamheten präglas av jämställdhet och stor personrörlighet geografiskt men också mellan lärosäten och andra delar av samhället.
- Små och stora företag i Sverige har innovationsförmåga i världsklass. De investerar långsiktigt och arbetar tätt med forskare och studenter på svenska lärosäten.
- Forskning och högre utbildning ger underlag till effektiva offentliga verksamheter och bidrar till ett utveckla demokratiska, kulturella och bildningsmässiga värden i samhället.
För att nå dit föreslår myndigheterna förändringar och förstärkningar på en rad områden. Man vill se en tydligare statlig styrning av finansiering till utbildning och forskning. Och lärosätena måste få större självständighet för att öka möjligheterna att utveckla och profilera verksamheten. En ”betydande” andel av basanslagen ska konkurrensutsättas.
Bättre villkor för forskare och lärare
Villkoren för lärare och forskare måste förbättras, anser myndigheterna. Andelen visstidsanställda forskare bör minskas och man välkomnar bättre villkor för unga forskares karriärmöjligheter. Trots att de totala resurserna ökade med mer än 40 procent mellan 2001 och 2011 har de sammanlagda FoU-resurserna per forskare samtidigt sjunkit. En forskare inom medicin- och hälsovetenskap hade år 2001 2,3 miljoner kronor i totala forskningsresurser, men bara 1,9 miljoner kronor år 2013 uttryckt i 2015 års prisnivå.
Strategiska tvärsektoriella forskningssatsningar vill myndigheterna se mer av. Sådana bidrar till att förbättra Sveriges deltagande i internationella samarbeten i hållbarhetsfrågor och bibehålla Sveriges konkurrenskraft. Myndigheterna föreslår att regeringen stärker satsningar på de programområden som de sex myndigheterna föreslagit i sina underlag.
Ny strategi för forskningskommunikation
Alltmer forskningsresultat som finansieras med offentliga medel kommuniceras brett och transparent. Det bidrar också till legitimitet hos allmänheten för stora forskningssatsningar. Digitala medier har underlättat publiceringen av forskningsrelaterad information.
Myndigheterna uppmärksammar även att de etablerade medierna slimmar sina organisationer och att antalet journalister med specialistinriktning inom exempelvis vetenskap minskar. Detta innebär en risk för ökad spridning av uppgifter utan saklig och vetenskaplig grund och att det blir svårare för alla att ta del av relevant och tillförlitlig information.
Nya strategier och metoder behövs för forskningskommunikation så att forskare och forskningsresultat får en större plats i samhällsdebatten. Myndigheterna föreslår därför regeringen att den utarbetar en nationell strategi för att dels utveckla en forskningskommunikation i linje med den internationella utvecklingen och dels undersöka förutsättningar för nationella oberoende kanaler för kommunikation av forskningsbaserad kunskap.
Bilder
Forskare. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Rapport. Foto: Bild från pdf, LIF (CC BY-NC-ND 3.0)
